1.3.02026-05-21- arkivdokument -Rådata1483536arkivStatens museer för världskultur - Etnografiska museetSMVK-EMDokumenthttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/148353600011Word-dokument, "Tovning mycket mer än du tror", 41 sidor.Tovning mycket mer än du tror, "När Noak seglade iväg med arken tyckte han att djuren förde för mycket oväsen. Bullrigt var det. Då klippte han fåren han hade med ombord och lade ullen på durken för att mildra ljudet. Djuren trampade runt i ullen, låg och sov i den och ullen blev fuktig av alla djuren. När arken strandade vid Ararat och djuren gått iland såg Noak att ullen hade blivit till filt. Han förstod vilken nytta han kunde ha av den." Har du någonsin tvättat en ylletröja i tvättmaskin i 60 grader? Ja, då vet du hur filtad ull känns! När ullfibern fuktas och gnuggas krymper den. Ju mer den gnuggas, desto hårdare filtar den ihop sig. Människor har sedan urminnes tider känt till och vetat att utnyttja ullens filtningsförmåga. Förmodligen är filt vårt äldsta textila material och dessutom miljövänligt. Det tär inte på jordens resurser varken i tillverknings- eller nedbrytnings-processen. I Centralasien, där man håller sig med stora fårhjordar, utgör filten en livsnödvändighet. Där filtar man sina tält, jurtor, mattor och kläder. I Norden gör man vantar, tofflor och mössor. Tovning är fortfarande en levande tradition. Så här tovar man KARDNING Med kardorna reds fibrerna ut och läggs parallellt. Mönstret läggs ut. Det är lättare att följa konturerna om ullen är våt. Såpvatten underlättar arbetet. Baksidan läggs på med åtminstone två lager ull med fibrerna i korsande riktning. Detta underlättar tovningen. Ullen fuktas med hett såpvatten. VALKNING Ullen rullas ihop, helst med en trästav som stomme i mitten. Den rullas sedan fram och tillbaka. Ibland rullas den ihop från andra hållet så att den krymper jämnt. Nu filtar ullen. Den krymper och blir så småningom till en hård filt. Denna filt tog en timme att valka. En stor matta kräver många starka armar och valkningen kan ta en hel dag. Filten är färdig. Såpa och smuts tvättas ur. Vattnet trycks ut och filten får torka. FILT När ullfibrerna utsätts för fukt och friktion, dvs valkning, kryper de bakåt i ett S-format mönster och trasslar in sig i varandra. Ju längre valkningen pågår, desto mer trasslar sig fibrerna och desto hårdare blir filten. FILTMATTA FRÅN TURKMENISTAN, SOVJETUNIONEN Filtmatta, avsedd att användas som golv i tältet, jurtan. Den har ett traditionellt mönster och är av mycket hög kvalitet. Tjockleken och den hårda valkningen gör att den är mycket hållbar. KAZAK - FILTMATTA Ur två filtar, en vit och en svart, har samma mönster skurits ut. Dessa har sedan sytts ihop så att mönstren i mattans olika fält blivit spegelvända. Denna mosaikteknik kallas syrmak eller shirdak. Bitarna sys sedan ihop och sömmen döljs av ett deko-rativt, hårt spunnet band. Allt sys sedan fast på en bottenfilt. �Sådana filtmattor används i de monogoliska filttälten, geren. FILTMATTA MED TURKMENISKT MÖNSTER Mönstret är tillklippt av en filt som sedan tovats ihop med en bakgrund till en enda filt. Tekniken kallas tekemet. Mattan är tillverkad i Finland i år av finska studenter enligt instruktioner av de ungerska tovningsexperterna Istvan Vidak och Mari Nagy. RESAN Filtmattans motiv och symboler är hämtade från hällristningar i Gladsax utanför Simrishamn och från Centralasien. Den övre stora cirkeln - med centralasiatisk förebild - beskriver solen, den nedre människorna, som tillsammans bildar jorden. Hästen med ryttare och båten är hämtade från hällristningarna och beskriver en resa. Mattan är tillverkad av ett arbetslag under ledning av Marianne Ekert. "SPÅMATTA" Dekorativ filtmatta gjord av Melinda Nagy från Ungern. KVINNOR ÖVER ALLA GRÄNSER Föreläsningen om "hällristningar och en kultplats för kvinnor i Altaibergen", som hölls av den ryska professorn Eleonora Novgorodova liksom den fina arbetsgemenskapen på Korrö inspirerade den amerikanska konstnärinnan Patricia Spark och hennes arbetsgrupp att göra, är tempeltältet. MONGOLISK DESTILLATIONSAPPARAT hemförd av Gösta Montell under Hedins sista expedition till Centralasien. Mongolerna framställer en svagt alkoholhaltig dryck av jäst stomjölk. Kamelen, lastad med delar av jurtan, är färdig för avfärd. Ett finklätt torgut-mongoliskt par. Gammal Kazakjägare med sin örn. Äldre kvinna filtar ett par stövlar. Torguter binder ihop den hopfällbara träväggen till jurtan. Torguternas genialiskt enkla borrmaskin. Det tar en och en halv timme att packa ihop hela boplatsen. Flyttningen mellan boplatserna sker med hjälp av kamel. Här bär kamelen den runda takdelen. Mongoljurta på vårvistet i västra Mongoliet (Bulgan). Torgutbarn spelar och leker med kotor från får. "Mungkä och hans yngre son piskar ull till filtberedning" (G. Montell). "Den rensade ullen bredes ut på en gammal filt i ett tjockt lager" (G. Montell). "Wangen av Edsengol, överhuvud för några hundra mongolfamiljer i området, och hans bror Baga Taidji" (G. Montell). FÖRSTA INTERNATIONELLA TOVNINGSFESTIVALEN I KORRÖ 1990 I augusti 1990 samlades 40 tovningsentusiaster på Korrö, en gammal hantverksby söder om Växjö, mitt i Smålands mörka skogar. Dit kom konstnärer, etnologer och hantverkare från hela världen med ull och tovning som yrke eller specialintresse. I en vecka gjorde de filt tillsammans, färgade och tovade enligt nordiska och asiatiska traditioner. På kvällarna hölls föredrag och bildvisningar om traditionell filt och filt som konst. De utställda filtarna är ett resultat av detta arbete. Tovningsfestivalen arrangerades av ABF i samarbete med Folkens museum. Idégivare var Marianne Ekert. Tovar gör man i stora delar av världen. TOVA DIN EGEN HATT Torsdagen den 15 augusti klockan 18.00 kan du tova din egen filthatt här i museets verkstad. Vid 22-tiden kan du gå hem i din egen nya, våta, men vackra hatt. Modell och dekorationer väljer du själv. Marianne Ekert kommer att hjälpa dig om det behövs. Du betalar endast materialkostnaden, 100 kr. Anmäl dig i receptionen. �OBS. Deltagarantalet är begränsat. FÄRGVANDRINGAR En lek med natur och syntetfärgad ull ledd av Claudia Dorschel från Tyskland. Ansikte av textilkonstnärinnan Claudia Dorschel, Tyskland. De ungerska konstnärerna Mari Nagy och Istvan Vidak har under de senaste tio åren inspirerat filtmakare från världens alla hörn till att mötas och lära av varandra. Filtportalen var det första kollektiva arbetet som gjordes på Korrö. Med växter från naturen kan vi få fram en harmonisk färgskala. Garnet betas med alun, det vill säga förbereds för färgningen. Växterna kokas i en timme. Garnet sjuds sedan i färgbadet till det fått önskad färgstyrka.��Björklöv, rölleka, renfana, mm ger gul färg Krapprot ger röd färg Indigo ger blå färg Överfärgningar ger grönt, brunt och lila. Färgkemistens paradis. Väg färgpulvret och blanda till en 1% färglösning. Blanda lösningarna till den nyans som önskas. Sjud. Exakt färg kan upprepas. Hatt gjord av Bela Bodnar. Han har lärt av Ungerns sista hattmakare och utför sitt hantverk på traditionellt sätt. Museidirektör Per Kåks industritillverkade sovjetiska filtstövlar. Minijurta Modell av centralasiatiskt filttält (jurta eller geren). som tillverkades under Korröfestivalen av Marianne Ekert och hennes medhjälpare. Dörren är en kopia gjord efter Gösta Montells beskrivningar. Dörr till jurta tillverkad av Maris och Istvans arbetsgrupp. Turkmenisk-inspirerad filt tillverkad på Korrö av bland annat Gregori Derwiz från Moskva. Fortsätt uppför trappan till våra basutställningar. Där finner du bland annat ett bostadsjurt och ett tempeljurt, båda hemförda från, denna filtmatta. TROLLTRUMMA Mari Nagy från Ungern har hämtat sitt bildspråk från shamanernas trolltrummor. Hon hämtar också inspiration i sagor och myter. Tillsammans med sin grupp skapade hon denna naturfärgade bild. TOVNING PÅ SÖDERMALMSSKOLAN På Södermalmsskolan arbetar vi med ett huvudtema per år. Förra årets tema var "Gamla Testamentet". Under en vecka berättade vi lärare om Gamla Testamentet. Därefter visade vi eleverna med vilka olika metoder och material de kunde presentera sina grupparbeten. Den här klassen valde tovning. Eleverna gjorde sina motiv och valde färg och form. Jag hjälpte dem bara med tekniken. Fem till sex elever arbetade med varje bild. Hela tiden hjälptes de åt, arbetade gemensamt och bytte av varandra. Minst tre timmar tog det att rulla varje bild. � Eleverna har själv skrivit sina texter. Ewa Kierkegaard Elevassistent Josef i brunnen Josef blir nerputtad i brunnen av sina bröder. För dom är avundsjuka på Josef för att han har fått en rock av far. Sen sålde dom honom till några köpmän. Dom reser med honom till Egypten. Klass 1-3H Teresa, Katinka, Max, Sofia E, Rebecca. Faraos dröm Det här är när Farao drömmer. Han drömmer att 7 magra kor äter upp dom 7 tjocka korna. Josef kunde tyda drömmar. Han själv var en drömmare. Han sa att det skulle komma 7 goda år och 7 svåra år. Han sa att Farao skulle spara säd. Klass 1-3H Caroline, Nanna, Fanny, Kristoffer, Lucas. Esau möter Jakob Det här är Esau och Jakob. Det är Isaks söner. Esau är luden och Jakob är slät. Esau var född först, därför skulle han få ärva sin far. Men Jakob lurade sin far och Esau. Då blev Esau mycket arg så Jakob reste bort. Men sen tänkte Jakob efter. Han tyckte att det var ganska dumt att lura varandra. Nu ska han möta Esau och de blir vänner igen. Klass 1-3H Sofia H, Fredrik, Sofie, Victor, Lukas. Saras vaggsång Sara och Abraham har fått en liten som som heter Isak. Sara sitter med Isak i Mamres lund. Abraham står och räknar stjärnorna. En bit därifrån går lammen och betar. Klass 1-3H Elias, Joel, Stella, Helena, Sarah, Annie. GUNILLA PAETAU SJÖBERG 1. Kraft 2. Symbios 3. Växt 4. Altare 5. Tryggar-ekan I början av 70-talet upptäckte jag ullen på nytt. När jag fick en nyklippt ulltott i min hand mindes jag min barndom på Åland, fårens värme och trygghet. Detta möte med ullen blev något av en resa tillbaka till barndomens sinnliga upplevelser, men också en upptäcktsresa avseende ullens konstnärliga möjligheter. Tänk att man kunde förtäta ullen till en fast och stark yta med hjälp av bara varmt såpvatten och handkraft! Och att ullen gick att forma skulpturalt, till volym, kropp! Jag experimenterade med tekniken för att behålla det levande och taktila uttrycket i ytan, samtidigt som jag ville ge objekten en distinkt form. Jag ville låta ullen tala. Jag hade hittat ett material och en teknik som uttryckte vad jag själv ville säga! Människans förhållande till naturen är en fråga som ständigt finns i mina tankar. Vad vi gör med naturen och vad den gör med oss. Naturen som är stillhet och lycksalighet, magi och mystik, död och liv. Gösta Montells bilder från den sista Hedinexpeditionen till Centralasien 1930 Filtberedning hos familjen Mungkä, torgutmongoler i oasen Edsengol i västra Inre Mongoliet. "Rikligt med ljummet vatten stänks över den utbredda ullen innan den rullas ihop." Ullen och den gamla filten rullas omsorgsfullt ihop innan valkningen börjar. Enligt mongolisk tradition ska den rullas 900 gånger. Flera familjer hjälper varandra. Värdfamiljen bjuder bland annat på mjölkvin. "Mongoler och kineser har en mängd dryckesspel, som gå ut på att tvinga motspelaren att konsumera så mycket som möjligt." (G. Montell) En rik och förnäm mongolledares läger. Geren (filttältet) längst till höger, Mongoliet under den sista Hedinexpeditionen, 1927-35. Rikt dekorerat mongoliskt etui för nålar (nålhus) fingerborg av läder och två syringar. Mongolisk sadelfilt Behållare av filt Dryckesskålar i silver och trä. Mjölkstäva Ansikte Claudia Dorschel, Tyskland Night's falling Pat Spark, U.S.A. My little pony och hans kamrater Anna-Kajsa Ylönen, Finland Filtade fårmasker Berit Isaksson 0290/55027UtställdEtnografiska museet, StockholmTovning mycket mer än du trorimage/jpeghttps://collections.smvk.se/carlotta-em/web/image/blob/2780109/Tovning%2C+-91.dochttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-ndEtnografiska museetStatens museer för världskulturhttp://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/exhibition/1434128http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/html/1483536http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/xml/1483536http://kulturarvsdata.se/SMVK-EM/arkiv/rdf/1483536