Sádhita
Istadevatâ, tib. Yi Dam
Guhyasamâja, tib. gsang ´dus, el. gsangs ba ´dus pa, "Mystisk/hemlig förening", även Guhyapati, "Hemligheternas Herre".
Pekingkatalogen: Guhyakâla, gsan-'dus
Kropp: Mörkblå med två ben, sex armar och tre halvt vredgade huvuden vart och ett med tredje vertikalt öga i pannan. Huvudena i färgerna blått (centrum), rött (höger) och gult (vänster). Håret brunrött uppsatt i ushnîsha med gyllene krona; gyllene halsband, dubbla armband och fotringar, fotsid brunröd guldmönstrad ländkläd-nad, från axlarna över armarna mot sockeln fritt fallande grönt stolaband.
Mudrâ och attribut: I vänster övre sekundära hand padma (lotus), i vänster nedre sekundära cintâmani (önskejuvelen). Samtliga övriga attribut saknas. Primära händerna hålls korsade i vajrahûmkâra omfamnande gudomens kvinnliga partner.
Paredra: Sparshavajra.
Kropp: Ljusblå med två ben, sex armar, tre halvt vredgade huvuden vart och ett med vertikalt tredje öga i pannan; huvudena i färgerna ljusblått (centrum), gult (vänster), rött (höger). Håret brunrött.
Attribut: Vänster övre sekundära hand bär en lotusblomma. Höger primära hand håller överdelen på en vajra där andra hälften saknas.
āsana: Yuganaddha,,yab yum, sittande i dhyânâsana på dubbel mörkgrön lotussockel med rödakronblad.
Senare förluster: Huvudfigurens khadga (svärd), ghantâ (klocka), vajra (åsk- vigg), två örhängen. Paredrans övriga attribut samt två örhängen. Lotustronens högersida skadad.
Ålder och tillverkningsort: ca. 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.
Material: Målad driven koppar besatt med turkoser och koraller.
Guhyasamâja räknas till s.k. yi dam, dvs. skyddsgudomligheter som har buddha- rang. Egentligen är han en visualisering, sâdhita, eller personifikation av en tantrisk text med samma namn, och som tillhör den högsta klassen av heliga texter, de s.k. Anuttarayogatantra. Han kan närmast ses som en initiationsgu-domlighet som hjälper tantrikern att nå djupare andliga insikter.
Guhyasamâja-tantra leder sina rötter tillbaka till 500-talet eller tidigare. Enligt tantriska källor var det denna lära som Buddha predikade morgonen efter sin stora upplysning. Andra käller anger Maitreya som lärans upphov med den indiske mästaren Asanga som förmedlare. Systemet traderades först som en hemlig muntlig lära, innan det genom indiska siddhas blev mer öppet känt. Texten var en av de första som översattes från sanskrit till tibetanska. I dge lugs pa-ordens läror intar denna tantra en central roll, och Guhyasamâja betraktas här som en form av dibuddha Vajradhâra. Tillsammans med Samvara och Yamântaka var han särskilt vördad av tsong kha pa under dennes livstid. Han är både vägen som leder till befrielsen och själva målet, vilket bl.a. nås genom användandet av olika magiska ritual och stavelser, mantra. Han är herre över alla mantra och personifikationen av mantrayâna. Han framställs därför som en syntes av buddhorna Vairocana, Ratnasambhava, Amitâbha, Aksobhya och Urbuddhan Vajradhâra, vilkas symboler han bär: Hjul, juvel, lotus, svärd el vajra samt vajra och klocka. Han kan också beskrivas som identisk med Akso-bhya eller Akshobhyavajra.
Inte sällan avbildas han som huvudgudomlighet i en pentad, där hans följe, parivâra, utgörs av Mahâkâla, Yama, Samvara och Yamântaka. Tillsammans med de två sistnämnda bildar Guhyasamâja en triad, gsang bde 'jigs gsum, som beskyddar de tre tantrasystem vilka tillsammans med Vajrapâni´s och Kâla-cakra´s system utgör Anuttarayoga-tantra.
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.