Tara
Sitatârâ, tib. sgrol ma dkar po, sgrol dkar, Den vita Târa.
Pekingkatalogen: Sitatârâ
Kropp: Vit hudfärg, två armar, två ben, ett huvud med tredje vertikalt öga i pannan. Båda handflatorna och fotsulorna med var sitt öga. Håret blått uppsatt i usnîsa med gyllene krön och med blå hårslingor fallande utmed skuldrorna. Bär femuddig krona, örhängen, dubbla halsband, armband, fotringar samt över vänster skuldra ett rödbrunt profilerat stolaband knutet under bröstet. Grönt stolaband fallande från axlarna ned över armarna med ändarna vilande mot sockelns ovansida. Svart höftkläde med molnformationer i guld, mörkröd fotsid kjortel med vecken under de korslagda fotlederna formade som yang- och yin-tecken.
āsana: Dhyânâsana sittande på dubbel lotustron i grönt och svart med röda kron-blad och gyllene ovansida.
Mudrâ: Höger hand varada, vänster hand vitarka (även tolkad som en form av abhaya), hållande blomskälkar, vid vänster sida avslutad i en lotusprydd blomstängel.
Försluten med träplatta, ej fylld.
Senare förlust: Högra sidans blomstängel.
Färgförluster: Nötskador på håret, båda örsnibbarna, höger överarms ut- och insida, höger handled, vänster underarm, sockelns högra ovansida samt under-kant.
Material: Målad driven koppar med turkoser och koraller.
Ålder och tillverkningsort: Ca. 1900, Mongoliet eller möjligen ateljé i Peking för mongolisk marknad.
Târâ räknas till en av de mest framträdande bland kvinnliga bodhisattvor, och är belagd i den buddhistiska gudavärlden sedan 500-talet. Namnet Târâ betyder ¿stjärna¿ men tolkas ofta såsom avlett från sanskritordet ¿tr¿ i betydelsen ¿förlossa¿. Det tibetanska namnet sgrol ma betyder just ¿Befrierskan¿ eller ¿Fräl-serskan¿. Enligt en legend föddes hon ur en lotusblomma i en sjö bildad av bo-dhisattvan Avalokiteshvaras tårar. I folktron är hon särskilt älskad, då hon fylld av medlidande skyddar de troende från de åtta stora livsfarorna: lejon, elefanter, ormar, eld, vatten, farsoter, rövare och fiender. I konsten avbildas hon vanligen med bodhisattvasmycken hållande en lotusblomma som uttryck för hennes ständiga medlidande med allt levande: en utslagen lotus symboliserande dagen och en sluten blå lotus symboliserande natten.
Den här avbildade Vita Târâ, populärt kallad ¿Târâ med de sju ögonen¿, har uppfattats som en inkarnation av den tibetanske kungen srong brtsan sgam po´s kinesiska hustru Wencheng. Dessutom finns ett stort antal andra former av Târâ, t.ex. som den populära Gröna Târâ, även som paredra till de fem sambhogakâya-buddhorna samt en grupp med 21 regnbågsfärgade Târâ.
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.