STADEN – SPEGLINGAR AV KOSMOS
Människans religiösa föreställningar
har sedan historiens gryning
varit knutna till himlafenomen
och kosmiska krafter.
Att upprätthålla den kosmiska balansen,
att nå en jämvikt mellan solens hetta
och regnets livgivande vatten,
blev tidigt ett mål för kult och offer.
Teotihuacan, Auroville, Varanasi, Peking,
Yogyakarta, Benin City och Jerusalem
är exempel på städer
som har anlagts på en helig plats
i enlighet med kosmiska principer
eller som en kopia av en himmelsk förebild.
I städer som dessa anses
de kosmiska krafterna löpa samman.
De ses som en världspelare eller världsaxel,
som förbinder himmel, jord och underjord.
Några är knutna till en gudomlig härskare,
en förmedlare mellan vår värld och gudarnas.
Dessa städer är ännu idag centra
för tillbedjan och pilgrimsfärder.
LUFTEN ÖVER JERUSALEM
ÄR MÄTTAD AV BÖNER OCH DRÖMMAR
Jerusalem är en helig stad
för judar, kristna och muslimer.
Innanför dess gamla stadsmurar
finns Klagomuren för judarna,
den Heliga Gravens kyrka för de kristna,
och Klippdomen för muslimerna:
centrala symboler i dessa religioners historia.
Judar, kristna och muslimer tillber samma Gud,
de har en gemensam anfader i Abraham,
och de delar i grunden en etik
som har sitt ursprung i de tio budorden.
Trots att både judar, kristna och muslimer
ser Gudomen som ofattbar och ogripbar,
förnimmer de Guds nåd och Det Heliga
på ett påtagligt sätt på dessa platser i Jerusalem.
I striden om politisk överhöghet över staden
finns alltså en dimension som försvårar
diplomatiska lösningar i rationellt samförstånd:
stadens och platsens helighet är inte förhandlingsbar.
KLAGOMUREN, DET ENDA SOM FINNS KVAR
AV JUDARNAS HELIGA TEMPEL
Davids son, Kung Salomo, lät uppföra det första templet,
När babylonierna år 586 före vår tideräkning
lade Jerusalem i spillror, raserades detta tempel
och det judiska folket fördes bort i fångenskap.
Så snart judarna kunde återvända
byggde de upp ett nytt tempel på samma plats,
vilket stod färdigt år 515.
Det kom att bli en enande symbol
för det judiska folket och ett viktigt pilgrimsmål
fram till år 70 efter vår tideräkning,
då Jerusalem förstördes av romarna.
Även i ruiner var Jerusalem en helig plats som ingav hopp.
Klagomuren är en symbol för Guds närvaro på jorden.
DEN HELIGA GRAVENS KYRKA
Romarrikets förste kristne kejsare Konstantin
började på 300-talet omvandla Jerusalem
till en kristen helig stad. Han lät gräva fram Golgata
och det som förmodades vara Jesu grav.
Han lät uppföra en basilika på platsen
trots att de flesta i staden inte var kristna.
Dittills hade de kristna sett sin tro
som andlig och oberoende av heliga platser,
men när basilikan på Golgata var invigd
började de uppfatta platsen
som genomsyrad av gudomlig kraft.
Den heliga gravens kyrka är idag
kristendomens heligaste plats.
Den omfattar de fem sista stationerna på den väg,
Via Dolorosa, där Jesus vandrade, från domplatsen
till Golgata, där han korsfästes och gravsattes.
Tusentals kristna pilgrimer kommer varje år
till Jerusalem för att vandra denna Korsets väg.
KLIPPDOMEN
OCH MUHAMMEDS NATTLIGA FÄRD
För muslimer är Jerusalem
den heligaste platsen efter Mecka och Medina.
Klippdomen är byggd över den klippa
på Tempelberget varifrån Muhammed
anses ha startat sin nattliga färd till himlen.
Enligt traditionen blir Muhammed väckt ur sin sömn
av ärkeängeln Gabriel och blir förd från Mecka
till Tempelberget där han möter
profeterna Abraham, Moses och Jesus.
Efter att ha lett en gemensam bön stiger Muhammed
på en gyllene stege upp genom himmelens alla portar.
Han når den sjunde himlen och den Himmelska tronen,
där han får en
; uppenbarelse som tar honom
bortom den mänskliga fattningsförmågans gränser.
Efter denna andliga resa till den bortersta böneplatsen
al-Masjid al-Aqsa återvänder Muhammed till Mecka.
Islams historia i området omfattar 1300 år.
Många av dess helgon, lärda och hjältar
har verkat i Jerusalem och ligger begravda där.
BURAQ, MUHAMMEDS BEVINGADE SPRINGARE
Enligt traditionen företog Muhammed sin himmelsfärd
till den bortersta böneplatsen på ett bevingat fabeldjur
vid namn Buraq. Djuret är inte namngivet i Koranen,
men kommentatorer anger att ärkeängeln Gabriel
hämtade det i paradiset och förde det till Muhammed.
Buraq sägs ha hästliknande kropp och mänskligt huvud.
Den sägs ha färger som påfågeln och vara smyckad
med guld, silver och de skönaste ädelstenar.
I den islamska världen knyter gestaltningen av Buraq
ofta an till nationella eller folkliga traditioner.
1. Glasmålning från Surakarta, Java, Indonesien
Figuren är en blandning av en Buraq och
skuggspelsfiguren Garuda, en mytisk fågel.
Målningen är influerad av konststilen inom
det javanska skuggspelet, wayang kulit.
(1980-tal)
2. Buraq-figur från Indien
Figuren är utförd i trä, metall, bambu och bomull
och har kvinnohuvud, vingar och påfågelstjärt.
Den främre delen av den ryggburna brickan
tjänar som offerbord för gåvor, pengar och blommor.
(slutet av 1800-talet)
3. Koran
Sura 17:1 lyder i översättning:
‘Honom allena all ära,
honom, som lät sin tjänare företaga en nattlig färd
från den fridlysta böneplatsen
till den allra bortersta böneplatsen,
vars hela omkrets vi välsignat,
för att visa honom några av våra tecken!
Han är förvisso den Hörande, den Seende.
JUDENDOMEN OCH DEN HELIGA STADEN
Jerusalem – den stad som judarna svor
att aldrig glömma – är allestädes närvarande:
judiska religiösa texter och böner minner ständigt
om att staden är mer än en stad.
Jerusalem är judendomens andliga hem och centrum,
en evig symbol för drömmar och förhoppningar.
Under den judiska påsken, Pesach,
som firas till åminnelse av uttåget ur Egypten,
läser man ur Hagada och avslutar alltid
med bönen och förhoppningen: Nästa år i Jerusalem.
Vid de judiska högtiderna återkommer
inte bara Jerusalem utan också Templet.
Ljusfesten Chanuka firas i december,
till minnet av templets återinvigning år 164
när Judas Makabeus hade besegrat de syriska grekerna
och templet rensats från de hellenistiska gudabilderna.
1. Hagada. Vänstra uppslagna sidan, rad tre från mitten,
visar den hebreiska texten:
‘Förbarma dig, Evige, vår Gud,
över Israel, ditt folk, Jerusalem, din stad.
För oss till den och unna oss fröjden att bygga den,
äta dess frukter och mättas av dess överflöd
och välsigna dig för den, i renhet ochhelighet!
Ty du, Evige, är god och visar godhet mot alla.
Välsignad är du, Evige, för landet och druvan på rankan’
2. Chanuka-stakar för åtta ljus
Staken minner om undret
när en dags förråd av helig olja räckte i åtta dagar.
Den nionde ljusarmen är en ‘tjänare’,
med vilken man tänder de övriga åtta.
3. Snurror (dreidl eller sevivon)
Under chanuka spelar barnen om nötter med sådana snurror.
De hebreiska bokstäverna står för nes = under,
gadol = stort, haya = hände, sham = där.
‘Ett stort under hände där’, d.v.s. miraklet med oljan.
4. Det krossade glaset
Mot slutet av en judisk vigselceremoni
krossar brudgummen ett glas under foten
för att alla ska minnas templets förstörelse.
Glaset har lagts in i en servett eller örngott
för att inte någon ska skadas av glassplittret.
5. Misrach (öster eller soluppgång)
I många judiska hem finns en Misrach-tavla
som hängs på en östvägg för att
visa böneriktningen mot Jerusalem.
Denna Misrach är en litografi
av Peter Freudenthal.
MEDELTIDA KORSFARARE
Genom Kristi liv och
; gärningar i Jerusalem
har staden blivit betydelsefull också för kristendomen.
I kristna böner och drömmar, i konst och liknelser
träder Jerusalem fram som en ljusomstrålad drottning,
en världens mittpunkt, kristenhetens världsaxel.
Under medeltiden sågs Jerusalem som en kristen tillhörighet.
År 1095 manade påven Urban II till heligt krig för att befria
Kristi grav och den heliga staden från det turkiska väldet.
Under en 200-årsperiod företogs åtta blodiga korståg.
Om det första, år 1099, sägs att nära en tredjedel av
Jerusalems hundratusen invånare massakrerades
och att stadens gator flöt av blod.
I slutet av 1200-talet kom Jerusalem
åter under muslimskt styre, och förblev så
tills England annekterade området år 1917.
MEDELTIDA VÄRLDSKARTA
Denna karta framställdes omkring år 1300
av kyrkomannen Richard av Haldingham
och förvaras i katedralen i Hereford i England.
De då kända kontinenterna Asien, Afrika och Europa
kretsar runt Jerusalem, världens nav.
Till skillnad från vår tids kartor är kartbilden här
vriden ett kvarts varv, dvs öster finns högst upp.
Ländernas, havens och flodernas konturer
är svåra att känna igen, men på den tiden
ansågs nog bilderna på kartan vara viktigare:
Labyrinten på Kreta, Alexanders fälttåg,
och Jasons gyllene skinn från Antikens legender,
liksom bibelns Adam och Eva, Edens lustgård,
Noaks ark och Korsfästelsen av Kristus,
allt blandat med monster av olika slag.
1800-TALETS UTVANDRARE
I senare tiders kristendom är det speciellt
inom de frikyrkliga rörelserna som Jerusalem
har intagit en central plats.
Man ville söka en direkt kontakt med Kristus
och man ville återgå till den demokratiska ordning
som rådde i de första kristna församlingarna.
Denna trängtan och kärlek till Kristus kom i Sverige
att leda till en utvandring till det Heliga landet och till Jerusalem.
Selma Lagerlöfs Jerusalem skildrar hur en grupp bönder
från Nås i Dalarna söker sig till staden år 1896
för att fortsätta leva sina liv där.
1. Fotografi som visar Nåsböndernas
skördearbete i det förlovade landet.
2. Kopior av två sidor ur utflyttningsboken från Nås
med anteckningar om jerusalemfararnas flyttning.
3. Liten kåsa (utskuren ur en vril)
som Hol Brita Ersdotter förde med sig från hemmet i Nås.
4. Väckelsesångbok
som Hol Brita Ersdotter tog med till Jerusalem:
Sånger till Jesu Ära för Böne- och Väckelsemöten
samlade och utgifna av V. Witting, Chicago, 1886.
5. Gratulationskort
med pressade blommor från det heliga landet,
tillverkade för försäljning till Kolonins fromma.
För den frikyrkliga väckelserörelsen
har staden Jerusalem alltid varit betydelsefull,
både som vallfartsort och som andligt begrepp.
En jul- och nyårshälsning från Jerusalem år 1904.
Änkan Hol Brita Ersdotter i kretsen av sina barn:
Brita, Anna, Katrina, Kristina och Lars.
Alla har vi platser dit vi gärna beger oss,
platser som hör ihop med
någon djup erfarenhet i vårt liv,
platser som är oupplösligt förbundna
med vår självuppfattning.
På dessa platser kan vi förnimma
att vår världsliga tillvaro ändå har
en mening och ett högre värde.
Alla har vi våra ‘heliga’ platser
i våra privata mikrokosmos.
Leave a comment
Here you can leave a comment. You have to supply an e-mail, an alias and you have to accept the agreements.