Camera obscura.
Ur boken "Att se världen. Svensk fotografi under 175 år". Tekniska museets sista årsbok i serien Daedalus, 2016/2017. Årgång 84.
Camera obscura, det mörka rummet, var sedan länge ett känt fenomen. Genom ett litet hål i väggen släpptes ljuset in i en mörklagd kammare och på den motsatta väggen uppstod en bild ...
Camera obscura, det mörka rummet, var sedan länge ett känt fenomen. Genom ett litet hål i väggen släpptes ljuset in i en mörklagd kammare och på den motsatta väggen uppstod en bild av sceneriet utanför. Med hjälp av en lins gick det att modifiera bildens skärpa
och storlek. Samma sak kunde göras i ett mörklagt tält eller i ljustäta lådor av större eller mindre format. Under århundraden använde konstnärer camera obscura som stöd i sitt konstnärskap. Den gjorde det möjligt för dem att fritt röra sig i naturen, ställa upp sitt rithjälpmedel och på en matt skiva se den önskade vyn, ett gott
underlag för att få rätt perspektiv och notera alla detaljer.
Beroende på användning varierade apparaterna i storlek. I sen tid talades det om så kallade ritkameror som blev utgångspunkt för den första generationen kameror.
Det här odaterade exemplaret har ett bildfält på 70x90 millimeter och ett svarvat objektivlock. Apparaten köptes på 1920-talet av Helmer Bäckström, med tiden professor vid Kungl. Tekniska Högskolan och
ledande fotohistoriker, i Segerborgs optiska magasin i Stockholm och
donerades till Tekniska museet på 1930-talet.
Add a comment or suggest edits
To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».