<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-10-13</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">pacemaker</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>20041</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Region Skånes medicinhistoriska samlingar</pres:organization><pres:organizationShort>RSMS</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/RSMS/objekt/20041</pres:entityUri><pres:idLabel>MS 11638</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Rund och platt i genomskinlig dosa. 2 st strömledare går från dosan. 
Pacemakern bestod av två transistorer och ett batteri i epoxyplast som göts in med en skokrämsburk av märket "Kiwi" som form.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">MS 11638. Pacemaker, rund och platt, i genomsynlig akrylplast. Diam 55, Tjockl 20. Märkt: "OL. N 26". Från pacemakern sticker ut 2 st plastade strömledare. L 140, Diam 1,5 mm. Kopia av Rune Elmqvists första konstruktion från 1958, tillverkad av Siemens-Elema. Gåva av Rune Elmqvist 1989.

Förvärvat från: Rune Elmqvist
Typ av förvärv: gåva, Att stimulera hjärtat var kännt sedan tidigare och försök gjordes 1957 i USA med en pacemaker som man hade på utsidan av kroppen. Rune Elmqvist vidareutvecklade idén och tog fram en batteridriven pacemaker liten nog att opereras in i kroppen. En pulsgenerator, uppladdningsbara batterier och elektroder som skulle anslutas till hjärtat göts in i plast. Den banbrytande uppfinningen kallades" pucken" pga sin storlek och form. Den 8 oktober 1958 opererades den första pacemakern in på Karolinska sjukhuset i Stockholm av Dr Åke Senning. Pacemakern fungerade dock bara i tre timmar, men redan dagen efter opererades en ny in. Patienten (Arne Larsson) andvände totalt 22 st pacemakrar under sitt långa liv. Han avled 86 år gammal år 2001 och han överlevde både uppfinnare och kirurg. Att pacemakeroperationen var en världsnyhet insåg varken Elmqvist eller Senning. Elmqvist skickade in en patentansökan men fullföljde den inte för han trodde inte att uppfinningen skulle få en sådant stort genomslag., Kopia av Rune Elmqvists första konstruktion från 1958., OL. N 26, Elmqvist Rune, 1906-1996, Uppgiftsbok 137, https://www.hjart-lungfonden.se/Forskning/Milstolpar-inom-forskningen/Pacemakern/, http://www.siemens.com/history/en/news/1045_pacemaker.htm, Elmqvist, R. (1978), "Review of Early Pacemaker Development" in PACE, Vol 1, s.535-536., Hidefjäll, Patrik (1997) "The Pace of Innovation - Patterns of Innovation in the Cardiac Pacemaker Industry" s.85 ff., MS 13603, gåva</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Förvärvad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Elmqvist Rune</pres:nameLabel><pres:timeLabel>1989</pres:timeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Sverige</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Siemens-Elema AB</pres:nameLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Upphovsman</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Sverige</pres:placeLabel><pres:nameLabel xml:lang="sv">Elmqvist Rune</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">http://carl.kulturen.com/medi/web/image/tn/74496/image.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">http://carl.kulturen.com/medi/web/image/zoom/74495/image.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/RSMS/objekt/html/20041</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/RSMS/objekt/xml/20041</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/RSMS/objekt/rdf/20041</pres:representation></pres:representations></pres:item>