logo

Carlotta - the museum database

MHM 000646 :: gräddsnipa

Object description

Gräddsnipa av vitt porslin. På bottnens undersida stämpeln: Rörstrand,

på snipans framsida MALMÖ ÅNGKÖK på bågformigt bandolär.

  • Data elements
Inventarienummer
MHM 000646
Sakord
gräddsnipa
Samlingskod, tidigare
hem och bostad; samh
Klassifikation OCM
264 2; 741
Svenska ämnesord (SAO)
Mat och dryck
OCM ämnesord
Stiftelser och välfärdsinrättningar
Klassifikation Saglig Registrant
J 3a
Material
porslin
Färg
vit
Höjd
10 cm
Företagsnamn - Tillverkning
Rörstrands fajans- och porslinsfabrik
Förekommer som
tillverkning, annan anknytning
Litteratur, referens till
Gyllensvärd Bo och Hernmarck Carl (red.) Rörstrand under tre århundraden: 1726-1943., Ankarberg, Carl-Henrik och Nyström Bengt: Rörstrand i Stockholm: tegelbruk, fajansmanufaktur och keramisk storindustri 1270-1926 (2007), Jarefjäll, Katali; Quirin Bertil: Rörstrand: människor, föremål, fabriken. (2006), Scherman, Susanna, 1964-; Perlmutter Michael (2007). Den svenska kakelugnen: 1700-talets tillverkning från Marieberg och Rörstrand., Dahlbäck Lutteman, Helena: Svenskt porslin; Fajans porslin och flintgods 1700-1900 (1980) , Nyström, Bengt & Brunius Jan: Rörstrand 280 år: med fajans, flintgods, porslin & stengods. (2007), Herlitz-Gezelius, Ann Marie: Rörstrand. Böcker om konst (Signum) (1989), Johansson, G.: Rörstrand: från manufaktur till modern storindustri, 1726-1944 (1944), Lagercrantz, Bo: Iris, Vineta och Gröna Anna: Rörstrands-serviser 1860-1960. (1962)
Företagsnamn
Rörstrands fajans- och porslinsfabrik, Rörstrands Porslinsfabrik, Rörstrands Fabriks Aktiebolag
Land
Sverige
Landskap
Västergötland, Uppland, Södermanland
Län
Västra Götalands län, Stockholms län
Ort
Stockholm, Göteborg, Lidköping
Tid - Företagets grundande
1726
Tid - Verksamhetsslut
2005
Land - Tillverkning
Sverige
Län - Tillverkning
Stockholms
Ort - Tillverkning
Stockholm
Företag/Institution - Användning
Malmö Ångkök
Förekommer som
annan anknytning
Litteratur, referens till
Nordisk Familjebok /Uggleupplagan 33, s. 1051f (1922) , Social Tidskrift 1907, s. 71 (Projekt Runeberg /1901-1917)
Företagsnamn
Malmö Ångkök
Land
Sverige
Landskap
Skåne
Län
Malmöhus län
Ort
Malmö
Tid - Verksamhetsstart
1880-tal
Tid - Verksamhetsslut
1900-tal [tidigt]
Land - Användning
Sverige
Län - Användning
Skåne
Ort - Användning
Malmö
Personnamn - Förvärvat från
Larsson, Yvonne
Förekommer som
förvärvat från
Efternamn
Larsson
Förnamn
Yvonne
Land
Sverige
Landskap
Skåne
Ort
Malmö
Titel - Personens
fröken
Tid - Förvärv till museet
1962
Förvärvsomständigheter
gåva
Beskrivning

Gräddsnipa av vitt porslin. På bottnens undersida stämpeln: Rörstrand,

på snipans framsida MALMÖ ÅNGKÖK på bågformigt bandolär.

Historik

Ångkök.

Soppkök är en beteckning på en offentlig servering av enklare, men näringsriktig mat till behövande personer i välgörande syfte. I Sverige drivs dessa ofta av välgörenhetsorganisationer, och soppköken utnyttjas bland annat av hemlösa personer. Serveringen sker gratis eller till en låg kostnad. Den mat som serveras behöver inte nödvändigtvis vara soppa, även om soppor och grytor är enkla att tillaga i stora mängder och lätta att varmhålla, villket passar väl för denna typ av verksamhet.

En historisk motsvarighet till soppköken är de ångkök som förekom från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet.

Ångkök eller folkkök (efter tyskans Volksküchen), var en tidigare svensk beteckning på offentliga verksamheter, som vanligen drevs av kommunerna eller av välgörenhetsorganisationer i syfte att se till att den fattigare befolkningen fick en god och närande, om än enkel, kost till billigast tänkbara pris. Maten tillagades i stor skala och framför allt genom ångkokning, vilket gav upphov till namnet. Den utportionerades såväl för att ätas på plats som för avhämtning.

Historia

Verksamheten var särskilt vanlig i Tyskland, där det första ångköket inrättades 1849 i Leipzig, och där verksamheten spreds snabbt sedan ångkök 1866 öppnats i Berlin. Det första ångköket i Sverige anlades i Göteborg 1858, samma år som norska Kristiania fick ett. Den 10 januari 1859 öppnades ett ångkök i Stockholm i huset på Regeringsgatan 82. Tillströmningen till de två svenska ångköken var i början mycket stor, men avtog snabbt, och inrättningarna drevs därför ej vidare. Även i andra svenska städer följdes exemplet, men med samma nedslående resultat. På 1880-talet inrättades i Malmö ett mycket anlitat ångkök, och under samma årtionde anlades två sådana i Stockholm. Det ena av dessa, anlagt på Kungsholmen av grosshandlaren och brännvinskungen L.O. Smith, donerades 1888 av Smith till Sundsvall som en hjälpåtgärd efter Sundsvallsbranden. Hösten 1891 öppnades tre ångkök i Stockholm som stod under prins Carls beskydd: ett på Östermalm, ett på Södermalm och ett på Kungsholmen. Dessa blev några år framåt talrikt besökta: 1 oktober 1892-1 oktober 1893 uppgick antalet portioner sammanlagt till 478 526, men de upphörde i slutet av 1890-talet. Under kristiden i slutet av och efter första världskriget, 1917-1919, inrättade Stockholms livsmedelsnämnd tre stora ångkök i f.d. Nürnbergbryggeriet vid Högbergsgatan på Södermalm.

Ångköks-Olle och ångköksvalet

Beteckningen ångkök har också kommit att bevaras i svenska språket genom en politisk händelse under år 1887, då Tullstriden 1887 utspelades. Ångköksföreståndaren Olof Larsson, allmänt kallad "Ångköks-Olle" ställde upp på den frihandelsvänliga listan i Stockholms stad i andrakammarvalet 1887, men hade skatteskulder på 11 kronor och 58 öre, vilket gjorde alla valsedlar med hans namn ogiltiga. Detta ledde till att de tullvänliga fick majoritet istället för de frihandelsvänliga. Valet kom därför att kallas "ångköksvalet".

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Soppk%C3%B6k

/2011-11-18 RC

CC-licens - Bild
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar [cc by-nc-nd]
Copyright
Foto: © Roza Czulowska / Malmö museum
Belongs to Samling
MHM :: Malmö Museums historiska samling

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.