Upphov: Livrustkammaren, Livrustkammaren/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.
LADDA NER BILDEN Information om bildenKasack av scharlakansrött kläde som tillhört Karl X Gustav (1622-1660).
I 1671 års inv. upptas tre plagg: kasack, tröja och byxor. Kasacken och byxorna är sydda av scharlakansrött kläde. Tröjan av silverbrokad. Kasacken är liksom nr 3407 skuren i ett helt bakstycke som sneddats ut åt sidorna och rundats nertill och mitt bak klippts upp så att ett 34 cm långt sprund erhållits. De 2 framstyckena är raka framtill och har likaledes sneddats ut i sidorna. De är 94,5 cm långa från axelsömmens högsta punkt. Sidosömmarna är hopsydda. Framstyckena har inga ökningar, sånär som på synnerligen minimala triangulära kilar längst ut i sidorna nedtill. Bakstycket har ca 40 cm från nederkanten i sidsömmarna en triangulär kil, 7 cm hög på båda sidorna. Kasacken är lik den föregående fast den gjorts mindre vid även vad beträffar ärmarna, som dock avviker genom sin helt öppna slits. Ärmarna består av 2 större stycken. De är längs hela framsidan öppna ända från axeln,utefter kanten har små remsor skarvats på det övre stycket. Klädet (23x20 tr/cm2) har en vådbredd av minst 95 eller 135,5 cm beroende av på vilken led av tyget bakstycket är skuret. Styckena har sytts ihop så att de långa sömmarna i sidorna kastats samman (med rosafärgat 2-trådigt högertvinnat silke, 3 á 4 stygn/cm) från avigan. De små skarvarna har man tydligen bemödat sig om att göra eleganta och så osynliga som möjligt. Ytterkanterna är ej infållade utan endast klippta och man har sytt fast fodret med tråckelstygn sedan dess ytterkanter vikts in. Kring halslinningen är en liten slå av dubbelvikt kläde, som på utsidan är 1 cm hög. Fodret utgörs av cinnoiberröd (nu starkt blekt) moiré. Vådbredden är 104 cm utan stad (64x37 tr/cm2). Stad: 0,9 cm. (10 vita, 10 röda, 15 gröna, 1 röd tråd, tuskaft). Då icke heller fodret har någon skarv i ryggstycket, så när som på hörnskarvarna i sidorna, har man här utnyttjat tygets stora bredd. Mitt i ryggen syns vecket från tygets moirébehandling (vattring). Kasacken är nu berövad all sin garnering. Blott rester av trådar och stygn samt rader av hål antyda att plagget varit garnerat med knappar och spetsar. Man omnämner i 1675 års Klädkammarräkning att silverspetsar sprättats bort för att begagnas i samband med Karl XI:s kröning. Sålunda har höger framstycke, 2,5 cm från kanten, små hål efter 37 knappar och ärmarnas öppna bakstycken visar att 31 knappar här suttit på samma (2,5 cm) avstånd från kanten. Likaledes har sprundet bak på högra skörtet hål efter 15 knappar. Inga knappar har sytts genom fodret. Plagget har ej varit mellanfodrat, men papper ligger ännu kvar runt de flesta sömmar för att ge styrsel vid spetsarnas fastsättande. Kasacken är malskadad. Man kan på dylika ställen med relativ lätthet räkna trådarna/cm2 och konstatera att klädet vävts av ofärgat ullgarn som sedan ryggats och färgats, ty de malätna partierna är ljusa. I halsen är "kaplitzen", d.v.s. bandet delvis bevarat. Det består av ett dubbelvikt, 1,7 cm brett rosafärgat ripsband (22 inlsagstr/cm).
| Museum |
Livrustkammaren
|
|---|---|
| Föremålsbenämning |
Kasack
|
| Kategori |
Överdelar
|
| Material |
|
| Teknik |
Moiré
|
| Antal |
1
|
| Datering |
1647
|
| Tidigare ägare | |
| Fysiska egenskaper |
|
| Föremålsnummer |
31928_LRK
|
| Andra nummer |
Nr 1867: 3417:c
|
| Litteratur |
Modelejon. Manligt mode 1500-tal 1600-tal 1700-tal., Modelejon, 2002, avb. på sida: 125; katalog: 117 (Rangström, Lena)
|
| Tillhörande texter |
|