Upphov: Hörling, Johan Fredrik, Hallwylska museet/SHM (PDM) Upphovsrätten till detta verk har gått ut och är därmed fritt att använda på alla sätt. Ange gärna upphovsperson om denne är känd.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Porträtt på Erik Julius Björner (1696-1750)

Tidigare har porträttet tillskrivits Johan Fredrik Hörling (1717-1786). Gillgren som behandlat denne konstnär ställer sig dock tveksam till detta. Trots att vissa allmänna stilitska likheter här föreligger är Gillgrens slutsats att Hörling inte är konstnären bakom porträttet. -"- This portrait has been previously ascribed to Johan Fredrik Hörling (1717-1786). But Gillgren, who has made a special study of this artist, is sceptical. Certain general similarities of style notwithstanding, Gillgren comes to the conclusion that Hörling did not paint this portrait. Okänd konstnär.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
  • Porträttmåleri
  • Porträtt
Kategori
  • Porträtt
  • 32. XXXII Tavlor
Material
Duk
Storlek
  • Bredd 59 cm
  • Höjd 72 cm
Teknik
Oljemåleri
Datering
1700 – 1750

1700-talets första hälft
Tillverkningsplats
Tillverkare
Tidigare ägare
Avbildad
Föremålsnummer
XXXII:B.01._HWY
Litteratur
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
  • Johan Fredrik Hörling. En särling i den svenska frihetstidens måleri (stencil), 1989
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
JOHAN HÖRLING(?) (1718—1786), Sverige.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1930
Text
Erik Julius Björner. Knäbild, stående vänd halft åt höger, hufvudet i halfprofil åt höger, högra handen om en sex- eller åttasidig brun runstaf, vänstra handleden på densammas öfre ända med handen nedhängande mot den högra. Gråblåa ögon, blicken åt åskådaren; rödlett ansiktsfärg, mörka ögonbryn, pudrad peruk, afslutad i en hårdt virad ögla. Hvit spännhalsduk, hvitt spetskantadt bröstkrås. Rödbrun rock med uppstående krage och fasetterade knappar i samma färg, de tre öfversta oknäppta; hvita pösiga underärmar, hoprynkade vid handlederna, därnedanför yfvigt krås. Öfver armarna en blå mantel med rödgredelin insida. Rundt högra öfverarmen en rundstafvig guldring med fyra påträdda s. k. betalningsringar (»brytguld»). Till vänster en mörkt gråbrun tvådelad trädstam med två små kvistar med gröna blad. Framför stammen en bauta- sten, hvarå i svart inskrift (orig. 8/i): Fig. 1. Till höger en otydlig höjd i mörkare och ljusare grått. Bakgrund grå, grönskiftande, ljusare omkring figuren samt upptill mörkt brungredelin. Ljuset framifrån vänster. Ej signerad. På duk, spänd på kilram (ny) af furu. Höjd: 0.72 m.; bredd: 0.59 m. Erik Julius Björner, f. 23 Juli 1696 i Timrå socken, Medelpad, d. 15 April 1750; fornforskare, arkeologisk skriftställare, sedan år 1738 assessor i Kungl. Antikvitetsarkivet. Enligt »Nordisk Familjebok», Tredje bandet, Stockholm 1905. Hörling, Johan Fredrik, f. 1718, d. 12 November 1786 i Stockholm; företog sommaren 1740 sin första konstresa (till Frankrike och Italien) och 1747—1748 den andra; enligt egen uppgift var det i Rom han hufvudsakligast studerade måleriet; några ytterst få porträtt i olja och pastell äro allt, hvad han i hemlandet lämnat efter sig; omkring slutet af 1750-talet råkade han i en »stark melankoli», hvil- ken slutligen öfvergick till sinnessjukdom, och som sinnessjuk lär han länge ha irrat kring på Stockholms gator; historie- och porträttmålare, kungl. hofmålare. Enligt »Nordisk Familjebok», Tolfte bandet, Stockholm 1910. Ram (original): Af trä med pastellageornering samt förgylld med metall i matt och med guld i blankt. Profil som figuren (orig. 3/i); FiS- 2- Glas. Höjd: 0.89 m.; bredd: 0.748 m. Fanns bland inventarierna å säteriet Ericslund, Västerljungs socken, Södermanland, då detta inköptes af bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och dennes maka, Johanna, f. Wallis, åt deras dotter och svärson, Wilhelmina och Walther 14 Mars 1866. Säteriet Ericslund ägdes enligt jordeböckerna först af kommerserådet ERIC BRANDER, adlad Sköldebrand, som enligt köpebref af 3 Mars 1795 försålde säteriet till sina söner generalkonsuln Mathias Archimboldus Sköldebrand och expeditions-secreteraren, sedermera landshöfdingen och presidenten Pehr Eric Sköldebrand. Därefter har säteriet ägts af: 1. Konung Carl XIV Johan, uppbud första gången 19 Februari 1819. 2. Presidenten friherre Pehr Eric Sköldebrand, uppbud 8 November 1826. 3. Friherre Knut Eric Sköldebrand, uppbud 22 Oktober 1838. 4. Friherre Albert Kantzow, uppbud 15 Oktober 1839. 5. Commendeuren Pehr Gustaf Hjelm, uppbud 13 Maj 1851. 6. Friherre Johan Albert Kantzow, uppbud 30 Januari 1856. 7. Bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe, uppbud 3 Maj 1866. 8. Enligt gåfvobref af 10 Januari 1870 — lagfart 1 Maj 1871 — öfvergick säteriet i enskild ägo till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempes dotter, Anna Fridrica Wilhelmina (Mina), gift med grefve Walther von Hallwyl. 9. Enligt gåfvobref af 15 November 1921 öfverlämnade WILHELMINA VON HALLWYL, f. Kempe, säteriet med underlydande till sin dotterdotter Margit Johanna PaljE-mona Cecilia von Geijer såsom hennes och hennes bröstarfvingars eller närmaste efterkommandes enskilda egendom. Till säteriet ursprungligen hörande Dalbyö blef enligt Kungl. Kommerskollegii utslag af 7 November 1815 skildt från säteriet och upptogs därefter såsom en särskild frälselägenhet. Till säteriet jämväl ursprungligen hörande lägenheten Hammarbystugan försåldes af Walther och Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, enligt köpekontrakt af 19 November 1918 till Aktiebolaget Skogsegendomar. Enligt en gängse tradition skulle taflan, under den tid Carl XIV Johan ägde och som jaktställe använde Ericslund, ha dit öfverförts från tafvelsamlingen på Gripsholm.