Föremål

Bord, med sekundär skiva av Kolmårdsmarmor. Barock.

BORD. Av furu, björk och ek, förgyllt, med sekundär skiva av grå- och grönflammig Kolmårdsmarmor. Rektangulärt med lös skiva, sarg, fyra ben samt kryss. Snidat samt förgyllt i blankt. Varje ben bestående av två sammanhängande bågar, övre bågen starkt insvängd, den nedre svagt S-formad, vardera änden avslutad i en utåtvänd volut. Benkryss utgående från en avlång mittskiva med fasade hörn. På mittskivans översida en klockformig upphöjning, på denna mitt ett pålagt bandliknande ornament med volutformigt inrullade ändar ovanpå upphöjningen ett stort blomknippe av rosor, solrosor, tulpaner och anemoner m. m. i en rund korg med flätad i glest rutmönster; korgen fäst på en rund tapp i upphöjningens mitt. Svenskt arbete från 1600-talets slut antagligen utfört av mästaren Buchardt Precht (f.1651 i Bremen-d.1738 i Stockholm) eller hans verkstad. Precht inkallades 1672 till Sverige som biträde vid inredningen av Drottningholm, blev 1681 kunglig hovbildhuggare. Om ett liknande bord se Johnny Roosval: "Hofbildhuggaren Burchardt Precht" (Sveriges allmänna Konstförenings Publikation XIV), Stockholm 1905, sid. 66: "Det i fig. 33 återgifna Gripsholms-bordet är typen för de flesta praktborden inom det kungliga husgerådet från barockens tid. Då Precht enligt hofkassaböckerna är den oftast förekommande leveranten af förgyllda bord och denna bordstyp dessutom i sin ornamentik är af Prechts stil, lider det intet tvifvel att bordet i fråga 1) är af Precht och 2) är ett exempel på den oftast från hans verkstad utgående bordstypen. Ehuru utfördt i italiensk stil med s. k. "italienisches laubwerk", påminner det dock mera om franska bord utförda under Louis XIV-stilens första italieniserande skede än om verkligt italienska. De senare sakna finhet i detaljerna, verka mer med nästan rått kolossala profileringar och svängningar i grundplanet och skrytsamt djupa underskärningar. Tämligen direkta förebilder för Prechts bord finnas bland de internationellt gängse Augsburgska ornamentsticken såsom i Indau, Neue roomanische zierrath (c. 1685). Jämförda med snarlika bord af andra mästare på de kungliga slotten, utmärka sig Prechts för en yppigare akanthus, djärfvare underskurna blad och i allmänhet en mycket öfverlägsen modellering af vegetativa delar. I dylikt visar han sig lika känslig som i de förut nämnda och prisade dörrfyllningarna på Drottningholm." Inköpt av Wilhelmina von Hallwyl på auktion hos konsthandlaren H. Bukowski, Arsenalsgatan "D, stockholm, 24 och 25 September 1897. Se katalog 109 n:r 338, se räkning 30 September 1897. Pris: Kr. 130, se räkning. Enligt uppgift av konsthandlaren H. Bukowski var bordet förut tillhörigt inventarierna på Svartsjö slott (förstört genom eldsvåda 1687), Sånga socken, Uppland.

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Bord
Kategori	Bord 06. VI Möbler, ur m. m.
Material	Björk Ek Furu
Storlek	Bredd 55 cm Höjd 79.5 cm Längd 94.3 cm
Teknik	Snideri
Datering	1680 – 1699 1600-talets slut
Tillverkare	Precht, Burchardt (Tillverkare)
Tidigare ägare	Bukowski, Henryk
Stil	Barock
Föremålsnummer	VI:I:A.a.27._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Titel BORD, barock. (Stora salongen.) Källa Hallwylska samlingens katalogverk Datum 1932 Text Af furu, björk och ek, förgylldt, med skifva af grå- och grönflammig marmor, s. k. Kolmårdsmarmor. Rektangulärt, med lös skifva, sarg, fyra ben samt kryss. Snidadt samt förgylldt I blankt. Skifva med skarpa hörn och rundade nedtagna kanter, undersidan med utstående grofhugget midtfalt. Sarg med raka kanter och karnisformig profil, hvarå tvärgående bladornament, växelvis vända uppåt och nedåt, längs nedre kanten en profilerad list. Ben fyrsidiga, diagonalt ställda, hvarje af två sammanhängande bågar, bildande ett nästan rätvinkligt knä, öfre bågen starkt insvängd, den nedre svagt S-formad, livar-dera ändan afslutad i en utåtvänd volut, sidorna med något insänkta midtfält inom släta kantlister. Utsidan upptill tvärreffiad, sidosidorna med två om hvarandra löst tvinnade band, bildande runda ringar, i hvarje en låg knopp. Å insidan nedtill ett uppåtvändt stort akantusbladornament, från hvilket utgående öfver sidosidorna flere stora flikar, omböjda öfver kanten och slutande på framsidan; å benets öfre del längs insidan ett akantusbladornament med flikarna utgående på sidosidorna samt med öfre ändan afslutad på öfre volutens utsida i en uppsvängd inrullning; å utsidan omedelbart nedanför knäet samt på insidan å öfre bågens midt en utstående stor blomma, den yttre en solros, den inre fyrbladig. Kryss med kantställda armar, utgående från en aflång midtskifva med fasade hörn; armarna fyrsidiga, S-formade, med tvärrefflade sidor och släta kantlister, hvarje arm med inre ändan afslutad i en uppsvängd volut och stödd mot midtskifvans fashörn, yttre ändan sammanbunden med benet; å öfversidan vid yttre ändan étt inåtriktadt akantusblad med uppsvängd ytterända samt med flikarna nedlöpande på sidosidorna. Å midtskifvans öfversida en klockformig upphöjning, å denna midt för hvarje arm ett pålagdt bandliknande ornament med volutformigt inrullade ändar, bottnen mellan ornamenten refflad; ofvanpå upphöjningen ett stort blomknippe af rosor, solrosor, tulpaner och anemoner m. m. samt stående i en rund korg med utsvängd öfverkant och flätad i glest rutmönster, kring bottnen en starkt utstående repstafliknande kant; korgen fäst på en rund tapp i upphöjningens midt. Höjd: 0.795 m»; utan skifva, höjd: 0.75 m.; längd: 0.943 m.; bredd: 0.55 m. Skifva, längd: 1.07 m.; bredd: 0.68a m.; tjocklek: 0.04a m. Svenskt arbete från 1600-talets slut, mästare antagligen Burchardt Precht (eller hans verkstad), f. 24 Oktober 1651 i Bremen, d. 26 Februari 1738 i Stockholm, inkallades 1672 till Sverige som biträde vid inredningen af Drottningholm, blef 1681 kungl. hofbildhuggare i Stockholm. Om ett liknande bord se Johnny Roosval: »Hofbildhuggaren Burchardt Precht» (Sveriges Allmänna Konstförenings Publikation XIV), Stockholm 1905, sid. 66: »Det i fig- 33 återgifna Gripsholms-bordet är typen för de flesta praktborden inom det kungliga husgerådet från barockens tid. Då Precht enligt hofkassaböckerna är den oftast förekommande leveranten af förgyllda bord och denna bordstyp dessutom i sin ornamentik är af Prechts stil, lider det intet tvifvel att bordet i fråga 1) är af Precht och 2) är ett exempel på den oftast från hans verkstad utgående bordstypen. Ehuru utfördt i italiensk stil med s. k. »italienisches laubwerk», påminner det dock mera om franska bord utförda under Louis XlV-stilens första italieniserande skede än om verkligt italienska. De senare sakna finhet i detaljerna, verka mer med nästan rått kolossala profileringar och svängningar i grundplanet och skrytsamt djupa underskärningar. Tämligen direkta förebilder för Prechts bord finnas bland de internationellt gängse Augsburgska ornamentsticken såsom i Indau, Neue romanische Zierrath (c. 1685). Jämförda med snarlika bord af andra mästare på de kungliga slotten, utmärka sig Prechts för en yppigare akanthus, djärfvare underskurna blad och i allmänhet en mycket öfverlägsen modellering af vegetativa delar. I dylikt visar han sig lika känslig som i de förut nämnda och prisade dörrfyllningarna på Drottningholm.» Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion hos konsthandlaren H. Bukowski, Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, 24 och 25 September 1897. Katalog 109 n:r 338, se räkning 30 September 1897. Betaldt sistnämnda dag, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Kr. 451, se räkning. Omförgylldt med äkta guld hos förgyllaren Aug. Dahlstedt (f. d. G. Lönnmark), Sergelgatan 2, Stockholm, se räkning 5 November 1897. Betaldt samma dag, se Rescontra (Walther von Hallwyl). Pris: Kr. 130, se räkning. Enligt uppgift af konsthandlaren H. Bukowski : Förut tillhörigt inventarierna å Svartsjö slott (förstördt genom eldsvåda 1687), Sånga socken, Uppland.