Föremål

Sigillstamp

Sigillstamp. Rektangulär, avsmalnande uppåt, med från smalsidorna i båge rundad överända, genom vilken ett stort runt hål, skott med mässingsplåt, på denna skrivet initialerna: YG Dekor med inkrusteringar av silver i relief. Undersida plan, av en tjock skiva, varpå instansat huset MEDICIS stamvapen (avtryck, se Planschverket) i hjärtformig sköld mellan en palm- och en ekkvist samt under krona med sex spetsar och mittkors (=Florentin eller Medicé-kronan). Skivan utgör fällock till ett rum och är rörlig på två tappar vid ena ändan, vid den motsatta i mitten ett utspringande rundat tumfäste. Rummet och skivans insida klädda med blå sammet, något urblekt och delvis genomfrätt av rost. På vardera smalsidan ett nedåtvänt vapenliknande ornament i konturerad sköld under krona med nio blad, det på ena sidan med pålagda eldslågor, det på andra sidan med en rund buckla; på den bågformade delen pålagt en blomma, på vardera sidan en slät knopp mellan två rankornament; kring kanten en utstående tvärvågig list. På vardera bredsidan nedanför hålet en kvinnlig bröstbild, på vars huvud en kruka, i denna en bladväxt; vid vardera kanten en list som på smalsidorna. Nedtill kring ytterkanten pålagt, nederst en grov repstav över denna två löst tvinnade band. Kanterna och ramen kring locket vågigt fasade. (Formen medeltida med orneringen 1600-talets). Huset MEDICI var ursprungligen en patriciersläkt från Florens, av vilken en ättling, COSIMO I, 1569 av påven PIUS VI erhöll titeln storhertig av Toscana; svärdslinjen utslocknade 1737, varefter storhertigdömet tillföll huset Österrike. Ättens stamvapen hade i guld 6 (1,2,2,1) röda kulor, av somliga tolkade som medicinpiller och av andra som bloddroppar. Senare -1466- fick PIETRO DE MEDICI av konung LOUIS XI av Frankrike som ynnestbevis övre kulan ändrad (blå i stället för röd och belagd med tre franska liljor), vilket vapen finge föras blott av hans efterkommande men snart nog antogs av alla medlemmarna av ätten. Den på senare vapen förekommande hjälmprydnaden med Flórentin-kronan (taggig, på mellersta spetsen en gyllene eller röd lilja, varpå en falk) tillkom 1531.

Museum	Hallwylska museet
Föremålsbenämning	Sigillstamp
Kategori	Sigill 38. XXXVIII Föremål till personligt bruk
Material	Järn Mässing Silver
Storlek	Bredd 4 cm (nedtill) Längd 4.3 cm (nedtill) Höjd 5.5 cm Vikt 126.5 g
Datering	1600 – 1620 1600-talets början
Tillverkningsplats	Italien
Tidigare ägare	Bukowskis Konsthandel
Föremålsnummer	XXXVIII:I.b.01._HWY
Tillhörande texter	Typ Äldre inventarium Titel SIGILLSTAMP. Källa Hallwylska samlingens katalogverk Datum 1929 Text Af järn. Rektangulär, afsmalnande uppåt, med från smalsidorna i båge rundad öfverända, genom hvilken ett stort rundt hål, skodt med mässingsplåt, å denna skrifvet initialerna: $6 Dekor med inkrusteringar af silfver i relief. Undersida plan, af en tjock skifva, hvarå instansadt huset Medicis stamvapen (aftryck, se Planschverket) i hjärtformig sköld mellan en palm- och en ekkvist samt under krona med sex spetsar och midtkors (= Florentin- eller Medicé-kronan). Skifvan utgör fallock till ett rum och är rörlig på två tappar vid ena ändan, vid den motsatta i midten ett utspringande rundadt tumfäste. Rummet och skifvans insida klädda med blå sammet, något urblekt och delvis genomfrätt af rost. Å hvardera smalsidan ett nedåtvändt vapenliknande ornament i konturerad sköld under krona med nio blad, det å ena sidan med pålagda eldslågor, det å andra sidan med en rund buckla; å den bågformade delen pålagdt i midten en blomma, å hvardera sidan en slät knopp mellan två rankornament; kring kanten en utstående tvärvågig list. Å hvardera bredsidan nedanför hålet en kvinnlig bröstbild, å hvars hufvud en kruka, i denna en bladväxt; vid hvardera kanten en list som å smalsidorna. Nedtill kring ytterkanten pålagdt, nederst en grof repstaf, öfver denna två löst tvinnade band. Kanterna och ramen kring locket vågigt fasade. Vikt: 126.5 gr. Höjd: 5.5 cm.; längd, nedtill: 4.3 cm.; bredd, nedtill: 4 cm. Italienskt arbete från 1600-talets böljan (formen medeltida men orneringen 1600-talets). Huset Medici var ursprungligen en patriciersläkt från Florens, af hvilken en ättling, Cosimo I, 1569 af påfven Plus VI erhöll titeln storhertig af Toscana; svärdslinjen utslocknade 1737, hvarefter storhertigdömet tillföll huset Österrike. — Ättens stamvapen hade i guld 6 (1, 2, 2, 1) röda kulor, af somliga tolkade som medicinpiller och af andra som bloddroppar. Senare — 1466 — fick Pietro DE Medici af konung Louis XI af Frankrike som ynnestbevis öfre kulan ändrad (blå i stället för röd och belagd med tre franska liljor), hvilket vapen finge föras blott af hans efterkommande men snart nog antogs af alla medlemmarna af ätten. Den å senare vapen förekommande hjälmprydnaden med Florentin-kronan (taggig, å mellersta spetsen en gyllene eller röd lilja, hvarå en falk) tillkom 1531. Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, å auktion hos Aktiebolaget H. Bukowskis Konsthandel, Arsenalsgatan 2, Stockholm, 16 och 17 Februari 1923. Katalog 239, n:r 469, se räkning 17 Februari 1923. Betald 20 Februari 1923, se Hufvudbok (hushållskonto) och räkning. Pris: Kr. 85, se räkning. Kända tidigare ägare, se Auktionskatalog 239: 1. Fru Thérèse Charlotta Andersson, f. Svanberg 22 Mars 1843, d. 17 Maj 1922, gift 30 Mars 1867 med byggmästaren Johan Andersson, f. 7 Juli 1823 i Raus socken vid Helsingborg, d. 22 Juni 1897 1 Stockholm. Af fru Thérèse Andersson inköpt från utlandet genom Doktor Phil. Fredrik Robert Martin. 2. Herr Knut Anders Andersson, f. 13 Januari 1868, son till föregående, gift 6 Januari 1898 med Signe Cederblom, f. 1 Juli 1872. Af herr Knut Andersson försåld å ofvannämnda auktion. Efter byggmästaren Johan Anderssons död delades hans förmögenhet mellan hans efterlefvande maka, Thérèse Andersson, och sonen, Knut Andersson. Då fru Thérèse Andersson 17 Maj 1922 afled, ärfdes hennes förmögenhet af sonen, hvilken i November 1922 öfverlämnade hela mödernearfvet till Karolinska institutet, att under namn af »Thérèse och Johan Anderssons minne» användas till det trefaldiga och institutets uppgift närliggande ändamålet: lidandets — det kroppsliga såväl som det däraf såsom följd uppkomna själsliga — lindrande, botande och förekommande genom såväl vetenskaplig forskning som ock praktiska åtgärder. Fru Thérèse Anderssons förmögenhet, som hufvudsakligen utgjordes af inteckningar, aktier och lösöre, uppskattades efter hennes död till 5V2 million kronor. Försäljningen å ofvannämnda auktion af de i lösöret ingående betydande konstsamlingarna inbragte en behållning af Kr. 366 000.