Upphov: Bonnevier, Helena, Hallwylska museet/SHM (CC BY 4.0) Du får bearbeta och dela verket för alla ändamål, även kommersiella, så länge du anger upphovsperson och licensgivare.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

Skrivbord. Gustavianskt

SKRIVBORD, med nyckel. Damskrivbord i mahognyfanér på blindträ av furu. Rektangulärt, med skiva, sarg och fyra ben. I övre lådans mellersta avdelning på lådans botten återfinns Stockholms Hallstämpel samt med bläck signerat: And:Lundelius, Stockholm. Anders Lundelius var ämbetsmästare 1778-1823. Inköpt av Wilhelmina von Hallwyl den 20 januari 1897 hos konsthandlare H. Bukowski för 77 kr

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Skrivbord
Kategori
  • Bord
  • 06. VI Möbler, ur m. m.
Material
  • Brons
  • Mahogny
Storlek
  • Bredd 43 cm
  • Längd 74 cm
  • Höjd 75 cm
Teknik
  • Fanering
  • Polering
Datering
1782
Tillverkningsplats
Tidigare ägare
Inskription
  • Signatur/Påskrift: And:Lundelius Stockholm (samt hallstämpel)
  • Signatur/Påskrift: I övre lådans botten Stockholms Hallstämpel 1782 samt påskrift med bläck An. Lundelius, Stockholm
Föremålsnummer
VI:I:I.b.04._HWY
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
SKRIFBORD, gustavianskt, med nyckel. (Gästrum II.)
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1932
Text
I mahogny, med beslag af brons. Rektangulärt, med skifva, sarg och fyra ben. Faneradt på blindträ af furu samt poleradt. Skifva massiv, med mycket smalt utsprårig, svagt rundade hörn och från undersidan afrundade kanter samt med nedbottnad öfversida, kring hvars kortsidor och baksida en uppstående utspard kant. Sarg hög, med liggande faner, framsidan med fyra lådor, nedtill tre i bredd, upptill en gående öfver hela sidan. I den sistnämnda lådan en inredning i tre tvärgående afdelningar; i den vänstra framtill ett löst fack, indeladt i fyra rum, framtill ett stort längdgående, baktill ett afiångt mellan två kvadratiska; baktill i afdelningen en skjutlåda, täckt af en tunn skifva; i mellersta afdelningen baktill en låda som den sistnämnda, något lägre och djupare; i högra afdelningen framtill två kvadratiska fack, i hvartdera en lös ask med svagt kupigt trycklock med fals för asken; därbakom en rad af fyra småfack, baktill en låda som den i vänstra afdelningen. I hvarje skjutlåda samt å asklocken en rundstafvig ring af mässing, rörlig i en ögla, gående genom en rund slät bricka. Ofvanför lådorna en skjutskifva, hvars öfversida klädd med grön vadmal, kring kanterna en polerad fris. Ben raka, fyrsidiga, afsmalnande nedåt. I vinklarna mellan benen och sargens underkanter en genombruten konsol. Beslag (original): Släta. Å hvarje af nedre lådorna en och å den öfre två runda knappar, å den senare dessutom en fyrsidig nyckelskylt med utvidgade hörn, i skjut-skifvan två dylika knappar, något mindre; kring lådornas ytterkanter och nedtill å sargen en utstående smal staf; å hvarje ben nedanför stafven en dropplist med tre droppar, den mellersta större; nedtill en slät hylsa. I öfre lådans mellersta afdelning å lådans botten Stockholms hallstämpel: « t 7 samt signeradt med bläck: Höjd: 0.75 m.; längd: 0.74 m.; bredd: 0.43 m. Nyckel (original): Af järn, med oval ögla. Längd: 5 cm.; bredd: 2.3 cm. Svenskt arbete, Stockholm, från 1782; snickarmästaren Anders Lundelius, medlem af Ebenistsocieteten i Stockholm, enligt kommercekollegii protokoll den 11 Juli 1791 förklarad som mästare i Stockholms snickarämbete. Om honom skrifver John BöTTIGER i »Kungl. Hofschatullmakaren och Ebenisten Georg Haupt, En studie till 1700-talets konstslöjdhistoria», i »Meddelanden från Svenska Slöjdföreningen år 1902», Stockholm 1901, sid. 55: »Under de sista åren af Haupts [d. 1785] lif torde han i Anders Lundelius, som jämte ett tiotal andra ebenister var mästare under hallrätten, hvad enklare föremål angår möjligen haft en medtäflare af någon betydelse, ehuru denne visserligen icke höjde sig öfver det vanliga handtverkets ståndpunkt, såsom bäst synes när han kopierat Haupt. Lundelius, hvars med Stockholms hallstämpel försedda möbler ej äro sällsynta, hade enligt hall- och manufakturrättens relationer, i sin verksamhet år 1783 4 gesäller och 3 lärgossar samt lät nämnda år stämpla ej mindre än 20 byråar, 27 sybord, 7 nattkomod Skrifbordet har Stockholms hallstämpel för år 1782, hvilket sannolikt också kan anses som tillverkningsåret. Hallstämpeln utgjorde ett bevis för att ett föremål godkänts af hallrätten till försäljning, hvilket väl liksom guldsmedernas kontrollstämpling i allmänhet skedde omedelbart efter sedan föremålet blifvit färdigt från verkstaden eller, om det gällde utländska saker, infördt i landet. (Se Gustaf Upmark: »Möbler i afdelningen för de högre stånden», Nordiska museet, Stockholm 1912, sid. 53.) Inköpt af Wilhelmina von Hallwyl, f. Kempe, 20 Januari 1897 hos konsthandlaren H. Bukowski, Arsenalsgatan 2 D, Stockholm, se räkning samma dag. Betaldt 21 Januari 1897. Pris: Kr. 77, se Rescontra (WAlther von Hallwyl) och räkning. Repareradt hos snickaren C. H. Benckert J:r, Regeringsgatan 63, Stockholm, se räkning 1895—1899. Betaldt 7 November 1900, se Rescontra (Walther von Hallwyl) Pris: Kr. 18, se räkning.