Upphov: Blombergsson, Svante Albert, Hallwylska museet/SHM (PDM) Upphovsrätten till detta verk har gått ut och är därmed fritt att använda på alla sätt. Ange gärna upphovsperson om denne är känd.

LADDA NER BILDEN Information om bilden
Föremål

View of Ljusne Sawmill

Utsikt över Ljusne sågverk i Hälsingland.

Museum
Hallwylska museet
Föremålsbenämning
Målning
Kategori
  • Måleri
  • 32. XXXII Tavlor
Material
Duk
Storlek
  • Höjd 98.5 cm
  • Bredd 153 cm
Teknik
Oljemåleri
Datering
1863
Tillverkningsplats
Tillverkare
Avbildad
Inskription
Signatur/Påskrift: Albert Blombergsson 1863 (nedtill till vänster)
Föremålsnummer
XXXII:K.A.06._HWY
Litteratur
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
  • Hallwylska målerisamlingen : The Hallwyl Collection of Paintings. [Anm. kat. red. Eva Helena Cassel Phil...]; [fotografier: Göran Smidt & Samuel Uhrdin]] Ref.ex. 2:2 plac. i “guideskåpet” : [ex. 1:2 IE], 1997
Tillhörande texter
Typ
Äldre inventarium
Titel
ALBERT BLOMBERGSSON (1810—1875), Sverige.
Källa
Hallwylska samlingens katalogverk
Datum
1930
Text
Utsikt öfver Ljusne sågverk i Hälsingland, från norr, år 1863. I taflaris mellanplan ett ljusblått vatten (Ljusnan). Landet hitom älfven kalladt Norrsidan, det bortom liggande Sörsidan. I förgrunden nedre sluttningen af det s. k. Vårdberget, gående från vänster ned mot höger, bevuxet med mörk- och brungrönt gräs, mossa och lafvar; i midten en mörkgrön låg buske, på spridda ställen i skrefvorna röd- och gulblommiga växter. Till vänster nedanför berget å bortre sidan en gran- och talldunge, mera till höger ett kalt flergrenadt träd. Till höger om detta å en sluttande berghäll två bortvända flickor; den vänstra stående, hållande en gul korg på vänstra armen, i hvit hufvudduk, brunt lifstycke, hvita tröjärmar och brun kjortel samt barfotad; den högra flickan sittande, med hufvudet vändt mot den förra, i brun hufvudduk och blå klädning. Mera till höger en halft bortvänd gosse, stående något framåtböjd, med mörkbrunt hår, i grön mössa, gråbrun väst, hvita skjortärmar och ljusgråa knäbyxor. Framför honom några gulgröna björkar samt längst till höger flere knotiga tallar i blågrönt. I mellanplanet ett grönt åkerfält, i midten genomskuret af en i S-form gående gråbrun väg (den s. k. Nygatan). Till vänster om denna ett gulbrunt tvåvåningshus (bostad för några af brukets tjänstemän). Huset under gråbrunt sadeltak med vindskupor och två skorstenar. Till vänster framför huset en halfrund terrass med en låg grön häck samt i midten rabatter med blommor och buskar; vid häckens bortre sida stående en man och en kvinna, mannen till vänster. Hitom byggnaden en röd dylik, mindre, under mörkbrunt sadeltak med vindskupa och skorsten; framför byggnaden ett rödbrunt staket. Hitom detta en smal hagmark med stenar och kullar samt närmast förgrunden buskbevuxen, längst till vänster en hög gran; hagmarken till höger begränsad af vägen, till vänster af en gärdesgård. Längre till vänster ett sädesfält, säden å de två främre tegarna afmejad och skylad (snesad) i två rader å hvardera tegen. Vid bortre ändan af dessa en grå lada framför en lummig träddunge. Bortom det förstnämnda huset invid samma väg (Nygatan) ett rödt tvåvåningshus med brunt tak och hvita fönsterfoder, vid hitre ändan ett lågt skjul under pulpettak; å vägen framför dessa fyra otydliga figurer och en häst, förspänd en vagn. Hitom huset något till vänster en brun uthuslänga, till vänster om denna en otydlig figur, längre bort på en grå väg fyra otydliga figurer och en hund. Fältet längst till vänster begränsadt af en röd rallbana, ledande från Sågen ned till den vid stranden belägna Brädgården; banan något ofvanför denna grenad i tre spår ut mellan brädstaplarna (»stabbarna»), bland dessa vid yttre stranden en brun lada. Å banan fyra med plank lastade vagnar, förda af mörkklädda män. På andra sidan om banan ofvanför förgreningen tre små låga stugor (arbetarbostäder). Bortom dessa två långsträckta holmar, i förbindelse med fastlandet genom en lång gångbro, hvarå två otydliga figurer; den inre holmen större, å denna tre små låga stugor, omgifna af lummiga träd och buskar; den yttre (Storstensharet) nästan kal, å denna en stuga som de nyssnämnda; mellan holmarna flere otydliga figurer och en mörk roddbåt. Mellan holmarna och brädgården en timmerbassäng inom en läns med öppet inlopp, utanför detta en ångbåt. Till höger om vägen (Nygatan) i midten å det gröna fältet närmast förgrunden en grå lada, omgifven af gröna buskar. Fältet här liksom till vänster om vägen indeladt i tegar eller åkrar samt vid bortre sidan begränsadt af en gärdesgård framför lummiga träddungar. Bortom dessa till vänster ett smalt gråhvitt tvåvåningshus (»Källaren») under brunt sadeltak, till höger ett rödt staket, framför hitre husgafveln en liten brun ved- eller vist-husbod samt nära vänstra långsidan en dylik. Bakom huset ena gafveln och taket af en röd lada synliga; närmast vägen buskar och trädgårdsland; från husets bortre ända leder bortåt en väg. Längre bort tre i rad liggande röda tvåvåningshus (arbetarbostäder) med hvita fönsterfoder, bruna sadeltak och två skorstenar. Å förstugutrappan till det vänstra huset flere otydliga figurer, vid vänstra gafveln två dylika. Mellan det vänstra och det mellersta huset två män, bärande en planka på axlarna, samt mellan det mellersta och det högra två otydliga figurer. Framför det sistnämnda två röda ekonomihus, på planen till vänster om dessa några otydliga figurer sysslande vid några stockar. Bakom det mellersta huset invid stranden två stora hus (Gamla sågen) i samma färger som de förra samt till större delen skymda, det främre med sadel-, det bortre med mansardtak; mera till höger längre ut i älfven en liten låg stuga. Hitom de sistnämnda ekonomihusen, något mera till höger, en låg röd stuga under brunt mansardtak, bakom denna en visthusbod, till vänster därom ett mellan den s. k. Källaren och dessa gående rödt staket, hitom detta en stor ljusgrön plan, delvis planterad, å denna invid staketet på streck upphängda och å marken till torkning liggande kläder. Till höger om planen tre större byggnader, den främre (Tullförvaltarbostället) ljusröd, i två våningar, under gråbrunt sadeltak, i midten framför den synliga långsidan en hög flaggstång, hvarå svenska flaggan med unionsmärket hissad, därframför en plantering, genomskuren af två korsade gångar, samt träd och buskar; till höger om byggnaden tre uthus. Längre bort en gulhvit byggnad (Doktorsbostaden) under gråbrunt sadeltak med frontespis, vid bortre ändan i vinkel mot denna ett rödt hus under gråbrunt mansardtak; mellan den ljusröda och den grågula byggnaden en röd uthuslänga samt bortom Doktorsbyggnaden en röd lada. Till höger om de tre senast beskrifna husen ett grönt fält, indeladt i fyrsidiga rutor eller skift, hvaraf två i skarpare grönt och till synes omejade. Längre bort utmed älfstranden en ung tallskog, i midten med den s. k. Kolningen med en rykande mila, därbakom bland träden en till densamma ledande röd ribb-bana. Bortom skogen en stor gråhvit byggnad (Disponent- eller Förvaltarbostaden) under mörkt mansardtak med vindskupa, till höger därinvid taken synliga af två röda hus. Längre bort mera till höger en ljusgrön udde, å denna invid stranden en liten grågul kiosk, »Karl-labbet» (där arbetarna intaga sina måltider), något längre bort, i älfven, en röd byggnad under sadeltak (Dammhuset). Därbakom utmed stranden en rad tuktade björkar samt lummiga buskar. Längst ut på udden en ljusgul byggnad, »Villan», under mörkt sadeltak, med frontespis samt veranda med trappa (bruksägaren Wilhelm Heinrich [Henrik] och Johanna Kempes boställe; sedermera flyttad och använd som prästgård och ännu senare använd för brukets tjänstemän; en ny villa uppfördes å den förras plats åren 1891—1893 och refs 1918). Längst bort bakom en ljusgrön slätt mindre stugor, otydligt framskymtande bland träd. Älfven (Ljusnan) flytande i bukter, ljusblå, delvis hvitskummande och med hopar af grågult timmer. Bortom Villan en öfver älfven till Sörsidan ledande hög gråbrun bro (Stora bron). Sörsidan tätt skogbevuxen och sluttande ned mot hafvet med en utskjutande landtunga. Invid älfstranden tätt framför Stora bron den s. k. Gamla masugnen, från 1600-talét, en grå hög fyrsidig byggnad, nedtill förstärkt med snedt utstående murpelare, från kransen uppstigande rök. Till vänster därom en liknande mindre byggnad i samma farg (Brännugnen) samt framför denna en likaledes grå byggnad (Klensmedjan). Till vänster en stor röd byggnad (Kolhuset), därbakom till vänster tre otydliga stugor (arbetarbostäder). Mellan Masugnen och Kolhuset en röd malmbana, gående längs stranden ned till den i älfven liggande »Lastholmen», bevuxen med lummiga träd, utanför denna två bruna segelfartyg. Bakom malmbanan längre ned på stranden handelsboden och flere stugor samt till vänster om Lastholmen ett större och flere mindre hus i gråbrunt. I älfmynningen ett större och två mindre segelfartyg, en roddbåt samt en bogserbåt med tre lastade pråmar. Längre bort skogbevuxna holmar, längst till vänster den s. k. Storgrytan, den till höger därom Lill-Grytan, mellan dessa fyra för ankar liggande bruna segelfartyg. Längre ut till vänster Bottenhafvet, sträckande sig mot horisonten, till vänster en skogbevuxen ö (Stor-Jungfrun), å hafvet otydliga segelfartyg. I bakgrunden ofvanför skogen å Sörsidan en blå strimma. Himlen till vänster blågrön och gråbrun, för öfrigt täckt af ljusa och ljuskantade mörka moln, till höger nästan svartgråa. Ljuset uppifrån vänster. Till vänster nedtill inristadt signering m. m.: På duk, spänd på kilram af furu. Höjd: 0.987 m.; bredd: 1.53 m. Åren 1853—1855 inköpte bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, hvilken sedan 1849 ägde en femtedel i Woxna bruk i Hälsingland, ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. År 1881, sedan Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe från konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg m. fl. inköpt deras hälft af hela bruksegendomen, bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en böljan Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hall-wyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000 Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe, grosshandlaren Herrmann Wilms' och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wacht-meister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare...................................................... 38696 aktier Godsägaren R. de Maré ........................................ 14000 » Fröken Margit von Geijer ..................................... 10100 * Herr Erik von Geijer.......................................... 10100 » Öfveringeniören H. von Eckermann .............................. 9000 » Förste kammarherren W. von Eckermann ......................... 7200 » Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus....................... 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von Eckermann ......................................................... 300 y Ryttmästaren W. von Geijer ................................... 100 » Disponenten E. Klintin ....................................... 1 » Häradshöfdingen G. Abenius.................................... 1 » Hofmarskalken H. de Maré ..................................... 1 » Kamreren B. Glaumann..................... .................... 1 > Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bölaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes. Om Ljusneverken se äfven »Nordisk Familjebok», Sextonde bandet, Stockholm 1912. Svante Albert Blombergsson, f. 21 April 1810 i Hanebo församling, Hälsingland, där hans far var kronolänsman, d. 25 Februari 1875 på sitt sommarställe Mamre vid Söderhamn; har målat bl. a. ett flertal altartaflor (t. ex. i Bergsjö kyrka, se »Svenska Turistföreningens Årsskrift» 1900, sid. 188). Enligt uppgift af byggmästaren D. Eriksson i Söderhamn till byggmästaren Olof Mattsson i Stockholm i bref af 22 Februari 1915. — Enligt Aug. Hafström: »De bildande konsternas ut-öfvare i Sverige 1600—1884», Stockholm 1884, där han felaktigt uppgifves vara född 1811 samt heta Älbin i stället för Albert, började han sin bana som ämbetsmålare men öfvergaf mot slutet af sin lefnad det handtverksaktiga och målade nästan uteslutande landskapstaflor, hvilka han reste omkring med i landet och exponerade. Hans taflor äro spridda företrädesvis i Norrland. Jmfr K.A.8. Ram (original): Af trä, snidad och förgylld i matt och blankt, mellan två stafvar en sandad bård. Profil som figuren (orig. 8/i): Fig. 1. Glas. Å baksidan rest af en papperslapp, hvarå i svart tryckt: Tautz Modelleur ... Höjd: 1.34 m.; bredd; 1.895 m. Utförd efter beställning af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe af artisten S. A. Blombergsson, Söderhamn. Betald 6 Juni 1863. Pris: Rdr rmt 300, se Rescontra (hushållskonto). Ramen förfärdigad efter beställning af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe hos förgyllaren och modellören Herrmann Tautz, Regeringsgatan 28, Stockholm. Betald 31 December 1863. Pris: Rdr rmt 75, se Rescontra (hushållskonto).