| Tillhörande texter |
- Typ
- Äldre inventarium
- Titel
- ALBERT BLOMBERGSSON (1810—1875), Sverige.
- Källa
- Hallwylska samlingens katalogverk
- Datum
- 1930
- Text
- Woxna herrgård, Hälsingland, från öster, år 1864. Å en höjd i bakgrunden i taflans midt en ljusgrå tvåvåningsbyggnad (Woxna herrgård) under svart valmtak med frontespis, vindskupor, lanternin med kupol samt två skorstenar. Framtill fyra mörkt brungröna terrasser, genomdragna af en från byggnaden ledande grå väg, hvars nedre del gående genom en kort allé af gröna lummiga träd. Å ömse sidor lummiga träd i grönt. Därframför ett rödbrunt staket, framför detta en grön plan, genomkorsad af tre vägar. Å den ena af dessa vid alléns hitre ända två stående ljusklädda damer samt längre fram på samma väg ett ekipage, körande framåt, två bruna hästar för en droska med två däri sittande ljusklädda damer samt en mörkklädd kusk. Till höger bredvid droskan och vända mot densamma en gråklädd herreman och två damer i ljusa klädningar, längre fram på vägen en åt höger gående gråklädd herreman. Därframför den från vänster till höger flytande Selmån med ljusblått blankt vatten. Bortre stranden gräsbevuxen. Å denna till vänster om planen ett rödt lågt fyr-sidigt litet hus (Brygghusstugan) under gråbrunt pyramidtak; längre till vänster en röd längre byggnad på knutstenar (vagn- eller visthusbod) med utbyggnad å framsidan och under gråbrunt sadeltak; utbyggnaden med uppslagna portar, i öppningen en gråklädd man. Därbakom en rödbrun stuga under sadeltak med två skorstenar, till vänster om denna flere gröna lummiga träd samt på en utskjutande udde tre starkt belysta enstaka björkar. Bakom den sistnämnda stugan, längre bort invid stranden, ett ljusrödt tvåvåningshus (Prästgården) under gråbrunt mansardtak och omgifvet af flere låga uthus i samma färg under sadeltak samt gröna träd och buskar. Längst bort en gråbrun masugn, till vänster om denna flere större och mindre byggnader (Hammerdammens smedja och tegelbruk), alla under mörka tak. Därbortom vidsträckta skogshöjder i gul- och brungrönt. Öfver ån midt för den nämnda vägen en mörk, svagt hvälfd träbro med räcken af stolpar, öfverliggare och kryss; till höger om bron vid bortre stranden en klappbrygga, hvarå tre otydliga kvinnor, sysslande med tvätt i tre såar, samt en gosse. Den öfver bron ledande vägen vid hitre brofästet delande sig till höger och vänster. På bortre sidan om den åt vänster ledande vägen (den s. k. Kontorsvägen) två rödbruna bodar, den hitre en vagn- eller redskapsbod under sadeltak; bakom denna två ljusgröna höga björkar. Den bortre byggnaden en plankbod under mansardtak; framsidan i midten med uppslagna portar, å röstet en glugg med uppslagna luckor, i portöppningen två gråklädda män, i röstgluggen en dylik i hvita skjortärmar, röd väst och blåa byxor. Från gluggen till marken en lutande plankränna; mellan bodarna ett rödt staket med öppet grindhål; marken därbakom gräsbevuxen, invid stranden bakom en gärdesgård lummiga buskar. Vid plankbodens hitre hörn en med bräder lastad kärra, dragen af en hvit häst; invid kärran två män, hvardera bärande en planka på axeln. Mellan bodarna, å vägen, två mot hvarandra vända gråklädda män, den ene med en lång, den andre med en kort käpp i vänstra handen, bredvid dem en brun hund. Längre till vänster en åt vänster gående kvinna, med högra handen ledande en liten flicka, i den vänstra en brun lerkruka; kvinnan i hvit hufvudduk, blå tröja, brun kjortel och hvitt förkläde; flickan likadant klädd men utan förkläde. Framför plankboden vid hitre vägkanten en kärra, dragen åt vänster af en brun häst, bredvid denna på hitre sidan en man i svart hatt, blå blus och bruna byxor; till höger en större och en mindre brädtrafve. Vid bortre vägkanten två hvita gäss; bakom vänstra broräcket en grupp af lummiga träd i grönt samt invid brofästet till höger en timmerhög. Något längre till höger en öfver ån gående fördämning (s. k. dammbord) med tre ofvanför denna utskjutande bruna dammkistor; till vänster vid hitre stranden en pump med vattenränna samt några stockar. Nedanför dammbordet tre i bredd liggande stora hus under gråbruna mansardtak; det hitre Sågen, å hvars främre långsida fyra stängda luckor, det mellersta Gamla smedjan, med endast taket synligt; det bortre en lada, liggande på andra stranden, å takfallet en takkupa med stängda luckor. Å den ofvan beskrifna åt höger ledande vägen (en biväg ut till stora landsvägen åt Dalarna) tre med säckar lastade kärror, dragna efter hvarandra åt vänster, den främre af en ljusbrun häst, den mellersta af en mörkbrun och den bakre af en hvit; bredvid den mellersta kärran på hitre sidan tre män, hvaraf två gråklädda, den tredje i hvita skjortärmar och blåa byxor, alla i svarta hattar. Vägen bakom dessa fortsättande utmed den s. k. Gamla sågdammen, vid dennas bortre ända ett vägskäl med ena vägen fortsättande rakt fram förbi Woxna kyrka, som med tornet synes öfver trädtoppar, gråhvitt, med svart tak och låg spira, af-slutad med ett gyllene kors på en kula. Vägen till vänster gående öfver dammen och fortsättande i kurva uppför sluttningen. Vid vägskälet nedanför dammen tre små röda hus; det ena (Kvarnen) med långsidan åt vägen, under brungrått sadeltak med korta gafvelfall och med skorsten samt med ett fönster å gafveln och två å långsidan, dessutom en mot taket upprest stege; det andra (Gamla spiksmedjan) i vinkel mot det förra samt under sadeltak i samma färg som detta, å hitre gafveln en dörr och å långsidan tre fönster; därbortom det tredje (ett uthus) i samma riktning som det sistnämnda samt under likadant tak. Ofvanför dammen två röda dammbordsbockar, å vägen vid den bortre en stående man i hvit skjorta och blåa byxor. Till vänster om vägen på bortre stranden två låga byggnader under sadeltak (kvarnstallen), den främre endast ett stolpskjul (sommarstall). Å vägen bredvid dessa en bortåt gående herre och dam. Högra vägkanten begränsad af ett rödt staket, marken därbakom starkt stigande och gräsbevuxen. Å krönet två hus (arbetarbostäder), det främre hvitt, med mörkgrått mansardtak med korta gafvelfall samt två skorstenar, å framsidan hög stenfot och mörk dubbeltrappa; det bortre huset rödt, i två våningar och under sadeltak med två skorstenar, hög stenfot och enkel trappa; framför husen två gråa gångvägar. Bakom husen en brungrå lada under mansardtak. Längre till höger två röda uthus under sadeltak samt å den gråa gångvägen två otydliga figurer. , Nedanför sluttningen en liten låg stuga under sadeltak med skorsten. Bortom kyrkan ett stycke af ån synligt mellan skogbevuxna stränder. I bakgrunden längst till höger blågråa skogshöjder, starkt sluttande åt vänster, nedanför sluttningen på spridda ställen otydliga stugor. Längst till vänster liknande höjder. I förgrunden gräsbevuxen mark (de s. k. Nybro-täkterna) med ett mot vägen framskjutande hörn, vid vägkanterna en häck af låga buskar samt längs målningens neder-kant topparna af höga träd i grönt och brunt. Himlen ljusblå, till större delen täckt af mörkgråa moln, de till vänster gråsvarta, med en regnby och genombrytande solstrålknippen. Ljuset uppifrån vänster. I vänstra nedre hörnet med ljusbrun färg signerad: På duk, spänd på kilram af furu. Å baksidan i midten en påklistrad lagning. Höjd: 1.095 m.; bredd: 1.48 m. Bruket förut tillhörigt kommerse-rådet Jürgen Christoffer Müller, ärfdes efter dennes död af adoptivdottern Jeannette, f. 19 Juli 1795, d. 1 Juni 1851, gift 26 April 1811 med hofmarskalken friherre Gustaf Ridderstolpe, f. 24 Maj 1785, d. 15 April 1845. År 1849 försålde friherrinnan Jeannette Ridderstolpe sin del, en femtedel, till bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe i Stockholm, som sedermera 1853—1855 inköpte ytterligare tre tiondelar af bruket jämte lika delar i Ljusne bruksegendom. Från år 1855 ägdes sålunda ena hälften af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe och den andra af konsuln Wilhelm Röhss i Göteborg. Allt sedan år 1849 leddes förvaltningen af hela bruket af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe under firma Wilh. H. Kempe, och år 1850 anlades Norrljusne sågverk, som utom sågverksrörelsen mot slutet af 1870-talet omfattade äfven ketting- och järntillverkning samt grufdrift. År 1881 inköpte Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe jämväl konsul Wilhelm Röhss* m. fl. hälft, och samma år bildades Ljusne-Woxna Aktiebolag, å hvilket bolag Kempe öfverlät samtliga sina fastigheter. Bolagets stiftare voro: firman Wilh. H. Kempe, grefve Walther von Hallwyl och grosshandlaren Herrmann Wilms (originalhandlingar i bolagets arkiv i Ljusne). Det inbetalda aktiekapitalet utgjorde till en början Kr. 6500000 i aktier om nom. Kr. 10000. Aktieägare voro: firman Wilh. H. Kempe 646 aktier, grefve Walther von Hallwyl 2 aktier, grosshandlaren Herrmann Wilms i aktie och grosshandlaren Hugo Holm i aktie. År 1886 inköpte bolaget Sörljusne järnverk af bruksägaren G. F. Berndes m. fl., och i sammanhang härmed ökades bolagets aktiekapital med Kr. 1300000 till Kr. 7800000. Samtliga dessa nya aktier öfvertogos af firman Wilh. H. Kempe. År 1890 inlöste grefve Walther von Hallwyl och fru Johanna Kempe, f. Wallis, såsom innehafvare af firman Wilh. H. Kempe grosshandlaren Herrmann Wilms* och år 1897 grosshandlaren Hugo Holms aktie. Grefve Walther von Hallwyl ägde därefter 429 aktier i Ljusne-Woxna Aktiebolag och fru Johanna Kempe, f. Wallis, 351 aktier på grund af dem emellan ingången öfverenskommelse. En del af grefve Walther von Hallwyls aktier öfvergick redan år 1907 i form af gåfva till en del medlemmar af släkten. Genom 1918 års nyemission af 100 aktier, hvilka samtliga öfvertogos af grefve Walther von Hallwyl, och gratisemission (1 gratisaktie på hvar tionde gammal aktie) uppbringades aktiekapitalet till 9580000 kr., hvilket belopp bibehölls, tills här nedan omnämnda försäljning af aktierna ägde rum. Grefve Walther von Hallwyl skänkte i December 1918 63 aktier till hvardera af dotterbarnen öfveringeniören Harry von Eckermann, grefvinnan Carola Wacht-meister af Johannishus, f. von Eckermann, godsägaren Rolf de Maré, fröken Margit von Geijer samt herr Erik von Geijer. Dessutom hade öfveringeniören Harry von Eckermann, dels genom köp från grefve Walther von Hallwyl af 22 aktier, dels genom gåfva från fru Ebba von Eckermann, f. von Hallwyl, af 5 aktier, kommit i besittning af tillsammans 27 aktier. Sedan aktierna i enlighet med 1919 års ordinarie bolagsstämmas beslut blifvit uppdelade i ioo-kronorsvalörer, innehades aktiestocken vid försäljningstillfället den 1 September 1919 sålunda af följande personer (registerboken förvaras i Ljusne), nämligen: Grefve Walther von Hallwyl för fru Johanna Kempes testamenttagare ........................................................ 38696 aktier Godsägaren R. de Maré............................................. 14000 » Fröken Margit von Geijer......................................... 10100 » Herr Erik von Geijer ............................................ 10100 » Öfveringeniören H. von Eckermann................................... 9000 » Förste kammarherren W. VON Eckermann........................... 7 200 aktier Grefve Axel Wachtmeister af Johannishus ........................ 6300 » Grefvinnan Carola Wachtmeister af Johannishus, f. von EckerMANN........................................................... 3OO » Ryttmästaren W. VON Geijer....................................... ioo » Disponenten E. Klxntin —-............................ ......... i » Häradshöfdingen G. Abenius ........................................ i » Hofmarskalken H. DE Maré........................................... i » Kamreren B. Glaumann............................................... i » Tillsammans 95800 aktier å nom. 100 kronor. Verkställande direktör för bolaget var bruksägaren Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe år 1881—1883, grefve Walther von Hallwyl år 1883—1909, förste kammarherren Wilhelm von Eckermann år 1909—1919. Sistnämnda år försåldes aktiemajoriteten till ett konsortium, företrädt af Centralgruppens Emissionsbolag, hvarefter det gamla bolaget upplöstes. Om bruket se äfven »Minnen från Voxnabygd, utgifven af Voxna hembygdsförening i anledning af Voxna bruks 200 års- och Voxna församlings 150 års-jubileum», Bollnäs 1926, artikeln »Bruksdriften i Woxna» af Harry von Eckermann, sid. 135—146; en afbildning af målningen återfinnes där å sid. 3. Svante Albert Blombergsson, f. 21 April 1810 i Hanebo församling, Hälsingland, där hans far var kronolänsman, d. 25 Februari 1875 på sitt sommarställe Mamre vid Söderhamn; har målat bl. a. ett flertal altartaflor (t. ex. i Bergsjö kyrka, se »Svenska Turistföreningens Årsskrift» 1900, sid. 188). Enligt uppgift af byggmästaren D. Eriksson i Söderhamn till byggmästaren Olof Mattsson i Stockholm i bref af 22 Februari 1915. — Enligt Aug. HafströM: »De bildande konsternas utöfvare i Sverige 1600—1884», Stockholm 1884, där han felaktigt uppgifves vara född 1811 samt 1 heta Albin i stället för Albert, började han sin bana som ämbetsmålare men öfvergaf mot slutet af sin lefnad det handtverksaktiga och målade nästan uteslutande landskapstaflor, hvilka han reste omkring med i landet och exponerade. Hans taflor äro spridda företrädesvis i Norrland. Jmfr K.A.6. Ram (original): Af trä, snidad samt förgylld i matt och blankt, mellan två stafvar en sandad bård. Profil som figuren (orig. 8/i): Glas. Å baksidan upptill till vänster en gråhvit papperslapp, hvarå tryckt i svart (orig. 2/i) Höjd: 1.46 m.; bredd: 1.84 m. Utförd efter beställning af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe af artisten S. A. Blombergsson, Söderhamn. Betald 11 Juni 1864, se Rescontra (hushållskonto). Pris: Rdr rmt 300. Ramen förfärdigad efter beställning af Wilhelm Heinrich (Henrik) Kempe hos förgyllaren och modellören Herrmann Tautz, Regeringsgatan 28, Stockholm. Betald 31 December 1864. Pris: Rdr rmt 86, se Rescontra (hushållskonto).
|