<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-11-11</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">figurin</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>29685</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Kulturen</pres:organization><pres:organizationShort>Kulturen</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/29685</pres:entityUri><pres:idLabel>KM 28615, E1002:1-4</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Stående lejon på sockel, under ena framtassen ett runt klot. [paret spegelvänt]</pres:description><pres:content xml:lang="sv">" Ett par lejon av finfajans (stengods) el. Earthenware, såsom engelsmännen älska att benämna denna plastiska form av finfajans.
 De tillhöra den stora grupp av plastiskt behandlad keramik som alltsedan 1600-talet haft sina starkaste rötter i Staffordshire, med grundläggande namn, sådana som Dwight och Elers. Deras massa var emellertid en annan. Den var hårdare och kunde i ordets egentliga bemärkelse kallas för stengods. Även den något yngre Astbury får räknas hit.
 Det är först med Whieldon, strax före mitten av 1700-talet, som den nya ämnessammansättningen, närmast känd under namnet cream colored ware, tränge igenom, såväl för brukskeramik som lyxföremål i den mån de föllo utanför porslinet och det Wedgewoodska stengodset.
 Till denna grupp hör alltså våra lejon. Huruvida vi här ha att göra med Whieldon eller någon av Woodarna vill jag dock lämna oavgjort, även om jag, med tanke på den utmärkta plastiska behandlingen och under jämförande av våra lejon med Half Woods liggande hind i Wictoria an Albert Museeum är mest böjd för att godtaga den senare.
 Lejonen - det brittiska lejonet, sådant som det vanligen plastiskt framställes och sådant det framträder vid entréen till Brittisch Museeum- hava intagit en avvaktande ställning, "ad utrunquae parati", vilande vänstra tassen på ett klot - förmodligen världsklotet.
 Den förträffliga modelleringen höljes av en glasyr i glänsande kopparton med de färgnyanser som ögon, nos och den halvöppna munnen kräver. Postamentet utgöres av en platta med rundstav uppåt, modellerad med grönmålad acantus med svaga spår av guld i flikarna. Plattan är f.ö. marmorerad i mörk lila på krämfärgad grund.
 Inga märken eller nummer av något slag finnas att upptäcka.
 Det har ställts i frågan, att lejonen skulle vara av en yngre reproduktion, närmast på grund av den utmärkta kondition, i vilken de befinna sig. och de guldrester som framträda i acantusbladens flikar och på klotet under tassarna, vilka skulle markera ett försök att imitera bortslitning, vilket bilderna konditionicke ger anledning till.
 Om deras proviniens f.ö. innen de hamnade i "Kulturens" ägo, kan jag endast meddela, att de ingått i fabrikant Simmelkiaers i Köpenhamn berömda samling. Han hade köpt dem i London, under garnti för ett mycket högt pris, av vilket de 150 kr. Museet betalte på auktionen efter honom 1923 endast är en bråkdel, närmast sagt 1/10.", osignerad, E1002:1-4, köp [?]</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Förvärvad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Simmelkiær auktion</pres:nameLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:placeLabel xml:lang="sv">Storbritannien, England, Staffordshire</pres:placeLabel><pres:timeLabel xml:lang="sv">1700-tal</pres:timeLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/342082/28615_000_01.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/342081/28615_000_01.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/2584732/28615_000_02.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/2584731/28615_000_02.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/2584736/28615_000_03.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/2584735/28615_000_03.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/2584740/28615_000_04.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/2584739/28615_000_04.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/2584744/28615_000_05.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/2584743/28615_000_05.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/html/29685</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/xml/29685</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/rdf/29685</pres:representation></pres:representations></pres:item>