<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-10-21</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">skulptur</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>183736</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Kulturen</pres:organization><pres:organizationShort>Kulturen</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/183736</pres:entityUri><pres:idLabel>KM 87454</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Stående kvinna i grön långkjol, rosa schal, ena handen vilar mot höften, den andra är lyft över huvudet, runt midjan och handleden metallringar. Skulpturen föreställer en romsk kvinna i fånglägret Ravensbrück.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">osignerad, Inger Gulbrandsen föddes i Oslo 1923. Hon var aktiv i norska moståndsrörelsen där hon bland annat var med om att rädda judar till Sverige. Hon arresterades av Gestapo 1942 och kom 1943 till Ravensbrück som politisk fånge. Vid befrielsen 1945 kom hon till Sverige med de vita bussarna. 
"Tiden efter Ravensbrück var mycket svår. Jag drömde mardrömmar om natten. Kunde inte sova. Då steg jag upp och försökte läsa. Men det hjälpte inte. Så började jag göra fångdockor. När jag arbetade med dockorna fick jag ur mig allt det jag inte kunde prata med folk om. De kunde inte förstå det. Dockorna gör jag av en slags lera från Italien som heter DAS. Man kan köpa den i hobbyaffärer eller bokhandlar. De ligger i små paket som ser ut som smörpaket. Först gör jag själva kroppen av ståltråd, sen armar och ben. Sen bygger jag ut dem med lager på lager. När de är helt torra målar jag dem så att de ser ut som fångar. Jag tänker till att börja med på någon speciell person men i regel är huvudet så fullt med bilder att det bara kommer. Man vilar själen eller huvudet när man får till dem. Zigenerskorna ville inte ha fångkläder. De lyckades ibland få tag på kläder som liknade sådana de brukade bära och i smyg om fredagskvällen eller någon söndag kunde de ha dem på sig. Någon gång dansade de för sina medfångar.", 87452-87455, gåva</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Förvärvad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Gulbrandsen Inger</pres:nameLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Skapad/Formgiven</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Gulbrandsen Inger</pres:nameLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://carl.kulturen.com/web/image/tn/191915/87454_000_01.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://carl.kulturen.com/web/image/zoom/191914/87454_000_01.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#by-nc-nd</pres:mediaLicense></pres:image><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/html/183736</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/xml/183736</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/Kulturen/objekt/rdf/183736</pres:representation></pres:representations></pres:item>