Mössa

Created with Sketch.

Mössa m/1865

miniatyr|Menig vid I 3 iförd mössa m/1865 och vapenplåt m/1865 med tillhörande plym m/1865. Mössa m/1865 är en skärmmössa som används inom krigsmakten. Utseende Mössa m/1865 är tillverkad av kläde och har en skärm samt rem av lackerat läder. På bägge sidorna av mössan finns två små 4 mm lodräta galoner. Runtom mössan finns även ett antal galoner (4 mm respektive 12 mm) som markerar bärarens grad. Galonerna kunde vara i guld eller silver beroende på tillhörighet. Manskap har dock beläggningssnören i vitt eller gult istället för galoner med en ögla i nacken. På mösskullen fanns en "kringla" av galoner för officerare. På mössans framsida finner man hos officerare en gul sidenkokard samt en blåemaljerad eller hos specialistofficerare (förr underofficerare) en silvrig eller förgylld knapp m/1865. På samma plats fanns hos manskapet en kompaniknapp (knapp med kompaninummer) med en silver- eller guldfärgad mössknapp. Klädet på mössan är av samma färg som vapenrocken beroende på vederbörandes tillhörighet. Mössa m/1865-1899 Kringlan på mösskullen, som endast fungerade som dekoration, på mössa m/1865 togs bort enligt en generalorder 1899. Detta främst på grund av kostnadsskäl. Därav det nya namnet mössa m/1865-1899, vilken är modellen som används än idag av bland annat Livgardet (LG). Som brukligt hade officerarna ett antal år på sig att plocka bort den så under några år förekom båda varianterna. I själva verket reglerades mössa m/1865 även genom förändringar i generalorder även 1866, 1886, samt två 1895.Uniformer m/ä - förr och nu, Christian Braunstein i Armémusei årsbok 1997

Galleri Mors Mössa

Mors Mössa länkas hit, för tornet på Bohus fästning, se Bohus fästning. Galleri Mors Mössa låg i gatuplan på Husargatan 11 i Haga, vilket är trähuset till höger i bild. Galleri Mors Mössa ofta bara kallat Mors mössa var ett konstgalleri som startades av Margareta Orreblad (1934-2016) 19 april 1969Facebook info, Galleri Mors Mössa, läst 2016-05-11 i en lokal vid Gamla torget i Kungälv. Galleriet tog sitt namn efter det raserade tornet Mors mössa på Bohus fästning. 1973 flyttade galleriet till Änggården i Göteborg för att på 1990-talet slutligen flytta till Haga där Orreblad drev galleriet på Husargatan 11 fram till sin död 2016. En av principerna bakom galleriet var att konstnärer bara fick ställa ut där en gång, vilket dock frångicks vid något tillfälle. Detta resulterade i att många unga eller nyligen utexaminerade konstnärer hade en av sina första utställningar på galleriet. En annan princip var att fokus inte låg på måleri utan andra konstnärliga uttryck. År 1993 blev Galleri Mors Mössa konsulat för Konungarikena Elgaland-Vargaland, ett pågående konstprojket av Leif Elggren och Carl Michael von Hausswolff.Fredrik Svensk (2008-09-03) Den abstrakta krigsmaskinen är tillbaka, läst 2016-05-11 Duon tillhör fåtalet som har fått ställa ut på galleriet vid mer än ett tillfälle. Första gången var 1982 i Änggården under utställningen Konstant arbete under 48 timmar tillsammans med Erik Pauser och Thomas Liljenberg och andra gången 2008.<ref>Thomas Liljenberg, Sex verk , <www.thomasliljenberg.se, läst 2016-05-11</ref> Margareta Orreblad gick bort 1 september 2016. Den då pågående utställningen med konstnären Aldo Zetterman blev därför den sista och galleriet stängde den 10 september 2016. Referenser Noter

Frygisk mössa

stående|Frygisk mössa från antiken. stående|Franska revolutionens kvinnor. stående|Marianne: symbol för den franska republiken. Frygisk mössa, frihetsmössa eller jakobinmössa, är en mjuk, kägelformig toppmössa med framåt nedhängande topp och öronlappar, som under antiken begagnades av grekerna i Mindre Asien och ibland förekommer på antika konstverk. Mössans form återupptogs under franska revolutionen och den frygiska mössan blev då en symbol för kravet på att införa republik. Ursprung Mössan antas ha sitt ursprung i Frygien, och den har även under modern tid förekommit bland neapolitanska sjömän. Av samma form var också den frygiska hjälmen. Frigivna slavar i antikens Rom bar frygiska mössor för att visa sin frihet. Därifrån härleddes den som symbol för frihet under upplysningstiden. Under franska revolutionen Den frygiska mössan återföddes under franska revolutionen som en allmänt brukad spetsig huvudbonad av rödfärgat ylle, prydd med en stor trefärgad kokard. Den franska benämningen är ofta bonnet rouge ("röd mössa")."bonnet rouge". NE.se. Läst 18 maj 2013. Enligt en tradition ska den ha blivit på modet i Paris 1792 då en grupp före detta galärslavar återvände dit efter sitt frisläppande. De hade tidigare tjänat i regementet Lullin de Châteauvieux men hade gjort myteri och därefter dömts till galärerna. Även kvinnor använde den. Den blev en frihetssymbol för de radikalaste revolutionsmännen, som uppträdde i denna mössa vid politiska folkmöten och på politiska klubbar. Vid upploppet i Paris den 20 juni 1792 tvingades Ludvig XVI sätta på sig en frihetsmössa. I övrigt förekom frihetsmössan på offentliga handlingar, i stämplar, sigill och så vidare.

Add a comment or suggest edits

To publish a public comment on the object, select «Leave a comment». To send an inquiry directly to the museum, select «Send an inquiry».

Leave a comment or send an inquiry

You have unsaved changes.

Are you sure you want to leave this page?

Share to