<?xml version="1.0" encoding="UTF-8" standalone="no"?><pres:item xmlns:pres="http://kulturarvsdata.se/presentation#"><pres:version>1.3.0</pres:version><pres:buildDate>2026-06-24</pres:buildDate><pres:itemLabel xml:lang="sv">modellflygplan</pres:itemLabel><pres:dataQuality>Rådata</pres:dataQuality><pres:id>950400</pres:id><pres:service>objekt</pres:service><pres:organization xml:lang="sv">Helsingborgs museum</pres:organization><pres:organizationShort>HeM</pres:organizationShort><pres:type xml:lang="sv">Föremål</pres:type><pres:entityUri>http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/950400</pres:entityUri><pres:idLabel>1380-2015, se bilaga</pres:idLabel><pres:description xml:lang="sv">Modellflygplan av bemålat balsaträ föreställande V1-bomber. Planen är grönmålade på ovansidan och gråblåmålade på undersidan.</pres:description><pres:content xml:lang="sv">506, 707, 72, modeller, "Influerad av ungdomsårens upplevelser i Helsingborg under krigsåren 1939-45 och ett ockuperat grannland skapade intresse för flyg. Att dagligen se flygplan över Sundet slutade med att min vän och klasskamrat Jompa (Jan Blomberg 1928-2010) och jag började rita och göra modeller av de mest aktuella flygplanstyperna i världen.

Min uppväxt var på Halalid där familjens villa låg något avskiljd från grannar och intill en mindre skog i anslutning till landborgen. Till villan hörde också en separat byggnad med glasade väggar och tak som använts som sommarateljé av förre ägaren, konstnären Nils Forsberg. Byggnaden saknade såväl belysning som vatten, men här höll vi pojkar till och byggde våra plan.

Vi installerade oss i byggnaden och gamla avlagda ritbräden användes för att rita ritningar till de blivande modellerna. Trädgårdsstolar kom väl till pass att sitta på och bordet bestod av två bockar på vilka lagts ett slätt dörrblad! Efter mörkrets inbrott var det tid för läxläsning. 

Det hela började med att införskaffa bilder och ritningar från flygkataloger och annan flyglitteratur som alla var av olika skala men som av oss förvandlades till skala 1:100, med något undantag 1:50. Flygplanstypen ritades upp på smörgåspapper, alla sedda från sidan, uppifrån och framifrån. Delarna skars sedan ut i balsaträ efter kopiering med karbonpapper, slipades och sattes sedan samman med lim och dolda knappnålar. Det färdiga planet målades sedan i fäger enligt verkliga plan, det var också här dom fick sina nationalitetsbeteckningar eller annan märkning. Nästan alla planen hade synliga beväpningar i form av kanoner och kulsprutor, i vissa fall raketer. En del av planen gjordes med infällbara landningsställ, allt skulle vara så realistiskt som möjligt!

Vi eftersträvade att göra modeller av aktiva flygplanstyper från de stridförande parterna men icke minst flygplanstyper använda av svenska flygvapnet. Ett antal segelflygplan gjordes också. Det var inte finish som var det högst uppsatta målet, det var snarare rätt skala, färg, bestyckning och beteckningar som var det intressanta. 

Med tanke på den snabba och tekniska utvecklingen inom flygindustrin i världen så växte många nya typer fram med det de mest aktuella och spännande typerna vi eftersträvade att koncentrera oss på."

"Det skulle jag vilja säga är kanske naturligt att det har blivit så att där är fler tyska modeller som min gode vän och jag gjorde beroende på att vi såg ju dom flyga över sundet, vi såg också dom engelska och det har jag berättat om innan bland annat, såg vi då Mosquito när den flög i sundet, men dom tyska planen såg man ju oftare, nu vill jag ju inte säga att jag har sett alla dom här men jag har sett några stycken av dom. "

Helsingborg i oktober 2014
Curt Salomon Sörensen, Och ja, sedan har vi bara småplanen här. V1-bomber. Varför heter den V1, jo V1 kommer av Vergeltungswaffe nummer 1. Och Vergeltungswaffe var ju tyskarnas svar på sitt hemliga vapen där man, ja jag kan tänka mig från 1943, skickade iväg dom här förarlösa flygplanen med en reamotor på toppen här utav flygkroppen. Det var en flygande bomb som man släppte upp från en ramp och så flög den upp och så var den inställd på att flyga, genom mängden bränsle så kunde man bestämma hur långt den skulle flyga och så var det en girokompass som bestämde vilken riktning den skulle gå. Nu var det så att dom här V1-bomberna, dom gick inte mer än 450-475 km/tim och det var ett roligt byte för engelska Splitfire, att skjuta ner dom här för Splitfire kunde ju göra 650 km/tim. Dom flög ifatt dom här och eftersom där ju inte var  motstånd från dom för att dom flög ju förarlösa, så sköt man ju ner en otrolig mängd sådana här. 
Nu var det så att min kompis Jompa och jag, vi anlade ett flygfält i trädgården med betongbanor och station och där hade vi en avskjutningsramp också för sådana här V1-bombe. Vii gjorde en sådan ramp och då kan jag tänka mig att anledningen till att jag har tre stycken sådana här eller att vi gjorde tre stycken sådana här, det hänger säkert samman emd all sannolikhet det att på den här rampen… Dom kördes fram på kärror med fyra hjul och så sattes kärrorna på skenor och så startar man då motorerna och så flög dom upp så här på det här viset… den här vagnen som dom låg på, den var ju kvar då på marken. Vii hade ju fått kameror så att vi skulle fotografera dom och då förmodar jag att det var på det här viset, dom stod efter varandra. Så det var därför det blev tre stycken sådana. Men det var alltså V1-vapnet. 

ur intervju med Curt Salomon Sörensen, Helsingborgs Dagblad 2014-12-07, gåva, 1024—1088-2015, 1296-1386 , Kultur</pres:content><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Tillverkad</pres:event><pres:timeLabel xml:lang="sv">1940-tal</pres:timeLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Brukad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Salomon-Sörensen, Curt</pres:nameLabel></pres:context><pres:context><pres:event xml:lang="sv">Förvärvad</pres:event><pres:nameLabel xml:lang="sv">Salomon-Sörensen, Curt</pres:nameLabel><pres:timeLabel>2014-10</pres:timeLabel></pres:context><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://museum.helsingborg.se/web/image/tn/963819/1380-2015_1.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://museum.helsingborg.se/web/image/zoom/963818/1380-2015_1.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#InC</pres:mediaLicense></pres:image><pres:image><pres:mediaType>image/jpeg</pres:mediaType><pres:src type="thumbnail">https://museum.helsingborg.se/web/image/tn/963823/1380-2015_2.jpg</pres:src><pres:src type="lowres">https://museum.helsingborg.se/web/image/zoom/963822/1380-2015_2.jpg</pres:src><pres:mediaLicense>http://kulturarvsdata.se/resurser/License#InC</pres:mediaLicense></pres:image><pres:references><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/HeM/delobjekt/950401</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/HeM/delobjekt/950405</pres:reference><pres:reference>http://kulturarvsdata.se/HeM/delobjekt/950406</pres:reference></pres:references><pres:representations><pres:representation format="HTML">http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/html/950400</pres:representation><pres:representation format="XML">http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/xml/950400</pres:representation><pres:representation format="RDF">http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/rdf/950400</pres:representation></pres:representations></pres:item>