1.3.02026-06-24modellflygplanRådata907857objektHelsingborgs museumHeMFöremålhttp://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/9078571321-2015, se bilagaModellflygplan av bemålat balsaträ föreställande segelflygplanet DFS Kranich.506, modeller, Som beskrivits ovan gjorde givaren flygplanen tillsammans med sin kamrat Jan Blomberg. Jan var jämnårig med Curt och bodde på Ehrensvärdsgatan 4. "Vi var otroligt flitiga och hann knappt hem från skolan." Pojkarna anlade flygplats i trädgården med betongbanor som landnigsbanor. "Så hade vi ju en flygplats och sedan var vi ju påverkade utav bilder som man såg i tidningar av olika slag, hur flygplanen var kamouflerade inne i skogsbryn och sådant och det var därför dom hade kamouflage som den, till exempel B3:an, hade kamouflagefärg för att dom inte skulle synas när man stod på marken. Och det gällde ju i stort sett alla flygplanen och vid olika tidpunkter och så så hade dom då olika… Från början var dom helgröna dom svenska men sedan blev dom ju kamouflerade också för att dom skulle kunna döljas. Det var ju inte alltid dom var på ett flygfält och det såg vi ju också på bilder och sådant, Jompa och jag. Såg ju han och jag då och då påverkades vi ju av detta här, då när vi lekte med dom här planen så dolde vi ju dom bland tulpaner och i träd, det var ju framför allt på våren och sådant då och i grönskan som hade kommit, där dolde vi dom där och ibland fotograferade vi dom också när dom stod där inne precis som dom stod i skogsbryn." Berättat av Curt Salomon Sörensen, "Influerad av ungdomsårens upplevelser i Helsingborg under krigsåren 1939-45 och ett ockuperat grannland skapade intresse för flyg. Att dagligen se flygplan över Sundet slutade med att min vän och klasskamrat Jompa (Jan Blomberg 1928-2010) och jag började rita och göra modeller av de mest aktuella flygplanstyperna i världen. Min uppväxt var på Halalid där familjens villa låg något avskiljd från grannar och intill en mindre skog i anslutning till landborgen. Till villan hörde också en separat byggnad med glasade väggar och tak som använts som sommarateljé av förre ägaren, konstnären Nils Forsberg. Byggnaden saknade såväl belysning som vatten, men här höll vi pojkar till och byggde våra plan. Vi installerade oss i byggnaden och gamla avlagda ritbräden användes för att rita ritningar till de blivande modellerna. Trädgårdsstolar kom väl till pass att sitta på och bordet bestod av två bockar på vilka lagts ett slätt dörrblad! Efter mörkrets inbrott var det tid för läxläsning. Det hela började med att införskaffa bilder och ritningar från flygkataloger och annan flyglitteratur som alla var av olika skala men som av oss förvandlades till skala 1:100, med något undantag 1:50. Flygplanstypen ritades upp på smörgåspapper, alla sedda från sidan, uppifrån och framifrån. Delarna skars sedan ut i balsaträ efter kopiering med karbonpapper, slipades och sattes sedan samman med lim och dolda knappnålar. Det färdiga planet målades sedan i fäger enligt verkliga plan, det var också här dom fick sina nationalitetsbeteckningar eller annan märkning. Nästan alla planen hade synliga beväpningar i form av kanoner och kulsprutor, i vissa fall raketer. En del av planen gjordes med infällbara landningsställ, allt skulle vara så realistiskt som möjligt! Vi eftersträvade att göra modeller av aktiva flygplanstyper från de stridförande parterna men icke minst flygplanstyper använda av svenska flygvapnet. Ett antal segelflygplan gjordes också. Det var inte finish som var det högst uppsatta målet, det var snarare rätt skala, färg, bestyckning och beteckningar som var det intressanta. Med tanke på den snabba och tekniska utvecklingen inom flygindustrin i världen så växte många nya typer fram med det de mest aktuella och spännande typerna vi eftersträvade att koncentrera oss på." Helsingborg i oktober 2014 Curt Salomon Sörensen, "Det är också en Deutsche Forschunganstalt für Segeflug som har gjort denna, den hette Kranisch, den är från 1942. Den var tvåsitsig och det var ju rätt intressant att den var tvåsitsig för att då kunde man ha en elev och en lärare som flög den här kärran. Och den hade en spännvidd på arton meter så att det var en lång, du kan se den är lite måsformad i vingen här och om man tittar på, du som bor vid kusten, om man tittar på fiskmåsarna när dom utnyttjar hangvinden över stranden här, så har fiskmåsarna ju en knäck på vingarna där som gör att dom kan balansera på det här viset. Så att det var också en kärra som man använde sig mycket av, den är Kranisch. Den kunde flyga 215 km/tim, det är ju rätt fort utan motor. Men för att flyga med den och Gronau Baby här, så drog man upp dom, då hade man till exempel någon utav dom här dubbeldäckarna från Ljungbyhed och då kopplade man en lina till dom här och så drog dom på gräset då fram det här segelflygplanet till det dragande flygplanet hade börjat lyfta och då kom dom upp i hastighet så där kom luft under vingarna på segelflygplanet, så drog man upp dom och sedan fick dom segla själva." ur intervju med Curt Salomon Sörensen, Helsingborgs Dagblad 2014-12-07, gåva, 1024—1088-2015, 1296-1386 , KulturTillverkad1940-talBrukadSalomon-Sörensen, CurtFörvärvadSalomon-Sörensen, Curt2014-10image/jpeghttps://museum.helsingborg.se/web/image/tn/962409/1321-2015_1.jpghttps://museum.helsingborg.se/web/image/zoom/962408/1321-2015_1.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#InCimage/jpeghttps://museum.helsingborg.se/web/image/tn/962413/1321-2015_2.jpghttps://museum.helsingborg.se/web/image/zoom/962412/1321-2015_2.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#InCimage/jpeghttps://museum.helsingborg.se/web/image/tn/962417/1321-2015_3.jpghttps://museum.helsingborg.se/web/image/zoom/962416/1321-2015_3.jpghttp://kulturarvsdata.se/resurser/License#InChttp://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/html/907857http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/xml/907857http://kulturarvsdata.se/HeM/objekt/rdf/907857