logo

Carlotta - the museum database

6069-2023 :: plansch, skolplansch

Object description
Dubbelsidig skolplansch med tryckta motiv. 3. En höstdag i skogen och 4. En höstdag på torget. Rundade hörn med grön plastram. Natur & Kultur. Ingår i planschserien "Hembygdskunskap". Idé: Eva Källström. Målad av Gunilla Edelstam.
Sakord
plansch; skolplansch
Inventarienummer
6069-2023
Inventarienummer, tidigare
HS-2286
Motivkategori
människa; natur; scener, övriga; växter
Motivord
människor; blommor; djur; fåglar; gran; grönsaker; hackspett; korg; marknad; natur; picknick; räv; svamp; termos; torg; träd; uggla
Svenska ämnesord
planscher; skolan; undervisning; hembygden; hembygdskunskap; interiörer; skolplanscher; läromedel; undervisningsväsen
Tidpunkt - Tillverkning
1900-tal
Gruppering
Kultur
Signering, påskrift, stämpling
3. En höstdag i skogen; 4. En höstdag på torget; Idé: Eva Källström; Målad av Gunilla Edelstam; Natur och Kultur; Planschserien Hembygdskunskap
Företagsnamn - Förlag
Natur & kultur
Materialkategori
papper
Material
papper; metall; plast
Teknik
tryckt
Höjd
64 cm
Bredd
94 cm
Beskrivning
Dubbelsidig skolplansch med tryckta motiv. 3. En höstdag i skogen och 4. En höstdag på torget. Rundade hörn med grön plastram. Natur & Kultur. Ingår i planschserien "Hembygdskunskap". Idé: Eva Källström. Målad av Gunilla Edelstam.
Funktion
Använd inom skolundervisning. Troligtvis inom hembygdskunskap.
Historik
Tidigare ägts av Raus Planterings skola.; Från folkskolans instiftande 1842 och flera decenier framåt var skolrummet en bildfattig miljö. Trycktekniken var ännu inte så utvecklad att skolböckerna innehöll bilder. Det som lärdes ut skulle memoreras och läras utantill. På 1890-talet började folkskollärare argumentera för att det fanns ett behov av att kunna illustrera skolböckernas innehåll med bilder. Med dessa menade de att eleverna skulle minnas bättre och beröras på ett djupare plan. Folkskole*inspektionen varnade dock för överanvändning av visuella hjälpmedel. Av bilder kunde barnen göra egna tolkningar vilket kunde leda till disciplinära problem. Till en början importerades skolplanscherna framförallt från Tyskland. Flera folkskollärare började snart argumentera för att skolplanscherna skulle målas av svenska konstnärer. "Det är en stor fördel, om bilden talar hemlandet språk" menade läraren Alfred Dalin. Det ansågs vitkigt att miljöer, redskap och dräkter var korrekt avbildade för att ge eleverna de rätta kunskaperna. Omkring 1910 var större delen av skolplanscherna som såldes målade och tillverkade i Sverige. Vanliga motiv var djur, växter, olika yrken samt historiska och bibliska bilder. Efter sin storhetstid under 1920-1950-talet minskade försäljningen av skolplanscher och tryckta bilder i läroböckerna började ta över. 1962 trycktes de sista skolplanscherna i Sverige.
Tidpunkt - Förvärv till museet
2023
Förvärvsomständigheter - Till museet
Tillvaratagen vid stängningen av Helsingborgs Skolmuseum
Företagsnamn - Förvärvat från
Skolmuseet

Leave a comment

You can comment on the object here. We moderate all comments before publishing.