1.3.02026-04-27Åhrén, Uno, 1897-1977Rådata1281031nameGöteborgs stadsmuseumGSMNamnhttp://kulturarvsdata.se/GSM/name/1281031Stadsplanechef i Göteborg 1932–43, chef för Svenska Riksbyggen 1943–45, professor i stadsbyggnad vid Tekniska högskolan i Stockholm 1947–63. Åhrén debuterade under studietiden med en bostadsinredning på Hemutställningen 1917 och medverkade med eleganta inredningar på utställningarna i Göteborg 1923 och Paris 1925. Le Corbusiers paviljong på den sistnämnda fick omvälvande betydelse för Åhrén, som introducerade Le Corbusiers idéer i Sverige och framträdde som en briljant arkitekturkritiker och polemiker. Under denna period tillkom de flesta av de relativt få byggnader Åhrén ritade, däribland några villor och radhus i Bromma (1927–34), KTH:s kårhus (1928–30, i samarbete med Sven Markelius, senare tillbyggt), Ford Motor Company AB i Stockholms frihamn (1930–31, tillbyggt 1946–49) samt biografen Flamman vid Hornstull i Stockholm (1930, ombyggd till danssalong 1963). Åhrén medverkade i Stockholmsutställningen 1930 med bl.a. bostäder och möbler samt i den följande programskriften acceptera (1931). Från samma tid försköts Åhréns huvudintresse mot samhällsplanering, där han anlade ett rationalistiskt och socialt synsätt som också präglade hans engagemang som ledamot i Bostadssociala utredningen (1933–47) och hans undervisning som den förste professorn i stadsbyggnad i Sverige.1897-08-06, 1977-10-08, Utbildning: Studentexamen i Stockholm 1915. KTH 1915-1919, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Verksamhet: Anställd hos byggnadsrådet Ragnar Hjorth 1919-1921, hos Gunnar Asplund 1921-1923, vid Stockholms stadsplanekontor 1921 och 1927, vid Stockholmsförorternas regionplanekontor 1931. 1:e stadsingenjör i Göteborg 1932-1935, stadsplanechef 1935-1943. Chef för Svenska Riksbyggen 1943-1945. Egen verksamhet. Andra uppdrag: Medarbetare i Blandaren 1918. Redaktör och verkställande direktör för tidskriften Byggmästaren 1929-1932. Sakkunnig (tillsammans med Gunnar Myrdal) i finansdepartementet angående utvidgning av bostadsstatistiken 1933. Ledamot i bostadssociala utredningen 1933-1947, i statens kommission för byggnadsforskning 1943-1948, i kommissionen för kommunal samverkan 1943, i markkommissionen 1946, i kommissionen för stadsplaneväsendets omorganisation 1948. Lärarverksamhet: Lärare i stadsplanelära vid KKH 1930-1932, Kungliga Konsthögskolan i Stockholm. Lärare i stadsbyggnad vid KKH:s arkitekturskola 1937-1938. Professor i stadsbyggnad vid KTH 1947-1963, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Tävlingar: Tävling, som föregick Svenska Slöjdföreningens Hemutställning 1917, 1916, pris. Svenska Möbelfabrikernas tävling om industriellt tillverkade möbler 1920, pris för sovrumsmöbel. Upsala-Ekeby tävling om kakelspisar 1925, pris. Flickläroverk vid Sveaplan i Stockholm 1932, 2:a pris.Resor: Tyskland, och Frankrike 1925, 1927 samt 1931. Medlemskap: STF från 1920, Svenska Teknologföreningen. SA, Svenska Arkitektföreningen, styrelseledamot 1929-1932. SAR, Svenska Arkitekters Riksförbund. Egna skrifter: Artikel i Svenska Slöjdföreningens årsbok 1925, Brytningar. Asplund, Gunnar m fl: acceptera. Stockholm, 1931. Moderna bostadsproblem 1933. Bostadsfrågan som socialt planläggningsproblem 1933, tillsammans med G Myrdal. Arkitektur och demokrati 1942. Bygg bättre samhällen 1943, tillsammans med andra. Bostadsförsörjning och samhällsplanering 1944. Ett planmässigt samhällsbyggande 1945. Utredning om Halmsjöstaden 1948, tillsammans med G Pavell. Metodik för exploateringskostnadskalkyler 1955. Utförlig förteckning över skrifter och artiklar i Eva Rudbergs bok, Uno Åhrén, Stockholm, 1981. Verk ett urval: Villa Solsidan, Malmgatan 12 (då 6), Sigtuna 1920. Biograf, Stora gatan - Gröna gränd, Sigtuna 1926. Villa Bygge- och Bo-utställningen, Äppelviken 1927. Om- och tillbyggnad av butiks- och bostadshus, Stora gatan 58, Sigtuna 1928. Borgmästarvilla, Borgmästarvägen 2, Sigtuna 1929. Bostadshus med biografen Flamman, Långholmsgatan 38-42, Hornstull, Stockholm 1930. Kontors- och lagerhus för Ford Motor Co, Tullvaktsvägen 1-11, Frihamnen, Stockholm 1930, tillbyggnad 1946-1949. KTH:s studentkårs hus, Stockholm 1928-1930, tillsammans med S Markelius. Radhus och villa, paviljonger mm på Stockholmsutställningen 1930, utredning och program för bostadsavdelningen. Radhus f HSB, kv Runan, Bällstavägen - Runstensplan, Norra Ängby, Stockholm 1931-1934, tillsammans med S Wallander. Hyreshus för HSB, kv Stormyrtösen, Levertinsgatan 2-8, Kristineberg, Stockholm 1931-1932. Förslag t stadsplan för Gärdesbebyggelsen i Stockholm 1931, ej utfört. Generalplan för Härnösand, Skellefteå, Sandviken, Åtvidaberg, Kramfors, Sollefteå, Botkyrka, Fagersta 1945-1954. Regionplan Kalmarbygden 1956, Folkarebygden 1963. Länsutredning Kopparbergs län 1962. Inredning och möbler., Stadsingenjörskontoret, GöteborgStockholm1897-08-06https://kulturnav.org/14c28673-fbef-4e30-96ee-1c76555e4b53http://sv.wikipedia.org/wiki/Uno_%C3%85hr%C3%A9nhttps://snl.no/Uno_%C3%85hr%C3%A9nhttps://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uno-%C3%A5hrenhttps://www.wikidata.org/entity/Q919838https://digitaltmuseum.org/14c28673-fbef-4e30-96ee-1c76555e4b53http://kulturarvsdata.se/GSM/name/html/1281031http://kulturarvsdata.se/GSM/name/xml/1281031http://kulturarvsdata.se/GSM/name/rdf/1281031