ÖVERSIKTLIG STADSDELSBESKRIVNING
Stadsdelens topografi är flack, med en stigning mot
Landala i syd. Inom Lorensberg finns såväl de mest
kända kulturinstitutionerna som några lite mer
avskilda bostadsområden. En del av Lorensberg är
mera känt som Vasastaden. Stenstadsområdet är
regelbundet med ett genomgående kvartersmönster
med stenhus i fyra-sex våningar. I norr finns
parkstråket längs vallgraven. Andra signifikativa inslag
är paradgatorna Vasagatan och Kungsportsavenyn
samt flertalet institutionsbyggnader. Bebyggelsen i
norr, närmast vallgravsstråket, domineras av slutna
kvarter från 1870–1905. De södra partierna har en
mer varierad bebyggelse uppförd cirka 1905–1915.
Längs Kungsportsavenyn finns en hel del inslag av
modern bebyggelse både i form av enstaka byggnader
och hela kvarter.
EN HISTORISK TILLBAKABLICK
Området ingick i Göteborgs stads ägor från
grundläggningen och utnyttjades under de första 200
åren som betesmark. I början av 1800-talet låg där flera
landerier med herrgårdsliknande gårdsanläggningar.
Villorna i Nya Allén började byggas på 1840-talet.
En stadsplan togs fram för nuvarande Lorensberg
och Vasastaden på 1860-talet, när kvarteren innanför
vallgravarna var fullt utbyggda. Utbyggnaden av ett
förnämt område med stora stenhus genomfördes
1868-1905. Vid sekelskiftet hade området omkring
10 000 invånare.
Avenyn, som är Lorensbergs och Göteborgs kanske
mest kända gata, byggdes som en ren bostadsgata.
Dess användning har förändrats och fått en mer
kommersiell prägel. Butiksrörelser har flyttat in i
fastigheternas bottenvåningar och kontorslokaler i de
övriga redan under tidigt 1900-tal. Under trettiotalet
försökte Uno Åhrén hitta lösningar på de ökande
trafikproblemen samtidigt som det fanns en vilja att
göra Avenyn till en gånggata. På trettiotalet började
också några nybyggnader spränga den gamla ramen av
patricierhus. Den nya bebyggelsen utmed Avenyn som
tillkom efter 1950 har stadsplanemässigt genomförts
som punktsanering med syfte att undvika att trasa
sönder enhetligheten. Under 1960-talet byggdes
flera nya hus längs Avenyn som allt tydligare blev en
affärsgata. Två av husen ritades av arkitekten Helge
Zimdal, dåvarande professor på Arkitekturskolan.
INGÅR I BEFINTLIGA PROGRAM
Inga miljöer eller byggnader från den här berörda
perioden ingår i del I-II av bevarandeprogrammet.
Information om Stadsmuseets samlingsdatabas Carlotta