Fiskebäcks hamn : Fiskebäck 756:358, 756:465-466, 756:471 :: bebyggelse, hamn, industri

HISTORIK

På 1950-talet insåg man att det äldsta hamnläget, Nole

hamna, under en närstående framtid skulle komma att

bli för litet och fylldes i början på 1960-talet igen med

rivningsmaterial från Majorna. En småbåtshamn anlades

vid det gamla fiskehamnsläget och Krabbeskär längre

söderut blev ny hamn för yrkesfisket och fick namnet

Fiskebäck, denna räknas sedan dess som Sveriges största

fiskehamn. Kontor och verksamhetslokaler för bland

annat serviceföretag inom fiskeri och båtbranschen,

båtvarv och ett isverk uppfördes inom hamnområdet.

Ytterligare utbyggnader och förändringar har gjorts

kontinuerligt, bland annat under 1980-talet. 2006 tillkom

också en godsterminal för trafik till södra skärgården i

området.

Fiskebäck benämndes i beskrivningar som ett

fiskeläge men var aldrig ett tätt bebyggt sådant i

traditionell mening, utan bostadsbebyggelsen har sedan

anläggandet varit åtskild från bebyggelsen för hamnens

funktioner, vilket ytterligare förstärktes i och med att

Hälleflundregatan drogs fram. Hamnen har sedan dess

mer och mer tagit formen av ett industriområde.

MOTIVERING

Fiskebäcks hamn visar tydligt på övergången från

småskaligt fiske till en industriell verksamhet under

1900-talets andra hälft. Fiskebäck har under flera

årtionden varit den största fiskehamnen i Sverige,

byggd på samma plats som ett äldre fiskeläge. Områdets

byggnader hyser alla funktioner kopplade till hamnen och

är uppförda i en enkel, stram arkitektur som har hämtat

element från skärgårdens traditionella byggnadskultur

men med en tydlig modern prägel.

BESKRIVNING, KARAKTÄR

Fiskehamnen är Sveriges största och har en industrikaraktär

med byggnader mestadels inriktade på marina verksamheter.

Området avgränsas i öster av Hälleflundregatan som skiljer

hamnen från bostadsbebyggelsen. Ett antal stora byggnader

med kombinerad funktion för kontor och verksamheter

finns i området. Byggnaderna står centralt placerade på

fastigheterna och nästan uteslutande med gavlarna mot

vattnet. Dessa byggnader karaktäriseras av överlag flacka

sadeltak och en blandad färgsättning.

Två grupper av bodar för förvaring av redskap och

båtar finns i hamnområdet. De äldre är en rest från

före det att hamnen fick sin nuvarande funktion som

fiskehamn. Bodarna utgör två rader av små trähus som

står tätt placerade med gavlarna ut mot förlängningen av

Sikgatan. De nyare bodarna finns längre norrut och är

större och står likaledes tätt placerade med gavlarna ut

mot gator i olika riktningar. De yngre bodarna är klädda

i korrugerad plåt och ger ett enhetligt intryck inom den

blandade bebyggelsen i hamnområdet. Flertalet bodar är

namngivna med skyltar över gavelingångarna.

Stora asfaltytor för avlastning av fångst och redskap

och parkering förstärker karaktären av industriområde.

Ute i hamninloppet i sydväst står vågbrytare i trä.

Tillsammans med kajerna och bryggorna är även de en

viktig del av både hamnens verksamhet och karaktär.

Isfabrik

En byggnad som sticker upp över de andra är det smala,

faluröda isverket. Arkitekten Voldemars Vasilis byggnad

från 60-talet kan ses från hela hamnen och står placerad

centralt i hamnområdet. Ett rullband fraktar den

färdigkrossade isen till båtarna längs kajen ett tiotal meter

från byggnaden. Isverket har arkitektoniska likheter med

skärgårdens båkar i form och färg och karaktäriseras även

av det enkla pulpettaket och sitt smala fönsterband högst

upp mot takfoten. Vid sidan om isverket ligger ytterligare

en faluröd byggnad från samma tid, även den ritad av

Vasilis. Den låga garnfabriken är enkel i sin utformning

men bidrar tillsammans med isverket med sin funktion

till hamnens fiskeindustriella karaktär.