Gregorianska gatan : Kortedala 27:3, 28:1, 29:2, 30:1, 31:2-4, Gregorianska gatan och Julianska gatan med Lyktan :: bebyggelse, bostadsbebyggelse

HISTORIK

Området bebyggdes 1956 av Göteborgs Stads Bostads

AB. Sven Brolid och Jan Wallinder var ansvariga

arkitekter. Idén bakom den trekantiga planlösningen

i punkthusen handlade om att fånga upp dygnets

soltimmar – den sämsta lägenheten har 50% fler

soltimmar än ett vanligt kvadratiskt punkthus.

Trekantsplanen minimerar också antalet hörn vilket

gör den mer ekonomisk att bygga. Ändå fick den

ingen efterföljd.

Ursprungligen var Lyktan, som var en kiosk, nästan

helt inglasad och som en port till området menad att

lysa upp vägen från spårvagnen. Den hade balkong

och ett för tiden modernt golvvärmesystem. En

neonskylt upplyste om byggnadens namn. Arkitekten

Sven Brolid hade en idé om områdets karaktär som en

medeltida by, med Lyktan som portal. Fram till 1975

drevs lyktan som kiosk, sedan som kontor, men har

stått tom sedan 1995.

Området uppmärksammades på 1950-talet och besöktes av

såväl utländska stadsplanerings- och arkitekturintresserade

turister som kung Gustav VI Adolf.

MOTIVERING

Helhetsmiljön med ”tegelmuren” och punkthusen är i

stort välbevarad och utgör ett representativt exempel

på omsorgsfullt utformad 1950-tals boendemiljö, en

grannskapsenhet som även har varit internationellt

uppmärksammad. Punkthusen utgör Kortedalas

landmärke på håll, på sin tid mycket uppmärksammade

för sin arkitektur. Lägenheterna är väldisponerade

med milsvid utsikt. Den trekantiga planformen är

ovanlig, ett av 1950-talets många experiment för att

hitta ständigt bättre lösningar. Kiosken Lyktan står

som representant för en viktig funktion i folkhemmets

Sverige. Bostadsområdenas små butiker var väl besökta

för inköp av vardagliga förnödenheter.

Miljön ingår i sammanställningen Moderna Monument.

BESKRIVNING, KARAKTÄR

Området är högt beläget i Kortedalas södra del.

Bebyggelsen är en kombination av låga lamellhus

och höga punkthus. Lamellhusen i tegel bildar en

ringmur kring höjden med punkthusen (jfr italienska

bergsstäder). Byggnaderna har på sätt och vis

införlivats i terrängen som präglas av barrträd och

berg som går i dagen. Lamellhusen är svagt böjda och

följer topografins form. De är uppförda i tre till fyra

våningar med flacka pulpettak. Fönstren är placerade

i fasadliv och ordnade symmetriskt. Utsidan är slät

och sluten medan insidan är mer varierad med små

balkonger. Punkthusen är i tolv till tretton våningar

med triangelformad plan. De spetsiga hörnen upptas

av balkonger eller höga ateljéfönster. Entréerna är

placerade i ett av hörnen, indragna i fasaden och

flankerade av två halvkolonner. Byggnaderna har

sluttande tak som kommer sig av att också trapphusen

är trekantiga med ett ljusschakt i mitten och trappor

på två sidor. Lägenheterna är på varje våningsplan

halvplansförskjutna i förhållande till varandra.

I den inre delen av området är naturmarken

delvis sparad. I anslutning till byggnaderna finns

parkeringsplatser och det har även uppförts enkla

garagelängor. Kiosken Lyktan; bildar en elegant port

till bostadsområdet Gregorianska gatan. Över en

bergsklyfta spänner en ”betongbro” som bär upp den

lilla, lätta byggnaden. Fasaden är av gulmålad eternit.

Två trappor leder in mot ingångar från husets olika

hörn och vid foten finns även en liten stenlagd yta som

var avsedd för kafégästerna.

GENOMFÖRDA FÖRÄNDRINGAR

Trekantshusen var från början slätputsade, men fick på

1980-talet en plåtinklädnad. Balkongerna glasades in.

En butiksbyggnad inom området är riven. Lyktan har

förlorat sin balkong och sin skylt.