Fornsök Riksantikvarieämbetet

Runristning

Belägenhet: runsten

Runsten, gråsten, ca 2,7 m hög, 1,8 m bred (N-S) i basen, avsmalnande uppåt (översta bredd ca 1 m) och 0,6 m tjock. Stenen lutar åt NNÖ. Runinskriften går i drakslinga och är ca 8 cm hög, den vetter mot Ö. Stenen står inom ett gravfält (i S).
Enligt Upplands runinskrifter lyder inskriften:"Saxe lät göra dessa märken efter Est, sin fader, och Torgunn (efter) sin son."

Uppmålad 1980.

Antikvarisk bedömning

Fornlämning

Antikvarisk kommentar

–

Grad av skada

Ej skadad

Undersökningsstatus

Okänd

Centrumkoordinater (SWEREF 99 TM N,E)

N 6619153, E 653117

Mätmetod

Manuell inprickning, medelfel: 10 meter

Registreringsunderlag

Fastighetskartan/utskrivet ortofoto. Noggrannhet på underlag: Skala 1:10000

Höjd över havet

Min: 0 m, Max: 0 m

Orientering

Ca 15 m NV om åkerkant (SV-NÖ).

Datum för senaste fältbesök

1979-06-28

Terräng kring lämning

Ö sluttning på något uppskjutande bergsrygg (Ö-V) beväxt med löv-och barrskog samt tät buskage, intill och V om smal sjöspets.

Vegetation på lämning

–

Tradition

–

Namn på lämning

Skriftliga källor

• Wessén och Jansson, 1943-46, Upplands runinskrifter 2, U 459, s. 262 ff., samt där angiven litteratur.
• Extern identitet: Ansvarig organisation: Riksantikvarieämbetet, Externt register: Sveriges runinskrifter, Extern identitet: U 459

Kartmaterial

–